Bevattningsbassäng nummer två i Gräsgård börjar se färdig ut. Men räcker vårfloden till att fylla båda bassängerna? Den som lever får se.
Hur mycket vatten rymmer den nya skapelsen? Jag höftar till med 100 x 100 x 4 meter, vilket ger drygt 40 000 kubikmeter vådis. Ska bli intressant att kolla exakta mängden småningom…
I den äldre dammen – längst ned – är vattennivån redan hög.
*****
Redan nu porlar bäckarna. Vårfloden är igång. Det är knepigt med vatten. Antingen får vi för mycket av det våta – eller för lite. Att hitta en lagomlösning är svårt. Jordbrukare har länge dikat ut och torrlagt kärr, myrar och till och med hela sjöar. Genom att leda bort enorma mängder vatten kunde man förbättra jordens egenskaper för odling.
Men pendeln slår. Den jord som var perfekt för 50 år sedan kan i dag – med accelererande klimatförändringar – bli för torr. Konstbevattning måste till.
Öländska bönder har börjat investera i konstbevattningsdammar, samtidigt som 18 miljoner kubikmeter nyttigt sötvatten årligen rinner av ön och ut i havet. Det motsvarar 30 stycken helt fyllda Globen, den enorma Stockholmsarenan som tills helt nyligen var världens största sfäriska byggnad och som samlat en publik om över 17 000 personer.
Lagom är som bekant ofta bäst, men att hitta lagom är svårt i nästan alla sammanhang.
Kulturorganet har tidigare skrivit en hel del om vattenbrist och vattenöverskott. Läs här.
Det till synes virriga arbetet på en andra bevattningsdamm i Gräsgård fortsätter. Man kör hit och dit med olika lastare och grävare och hokus pokus blir dammen snart färdig.
Och dammen behövs. Varje år rinner 18 000 000 kubikmeter sötvatten av från Öland ut i havet.
Den befintliga dammen bredvid den som anläggs är snart halvfull med vår kanske mest värdefulla råvara, vatten!
Mer om vatten, vattenbrist, dikning, konstbevattning och dammbyggen läser du här.
Bredvid den befintliga bevattningsdammen i Gräsgård anläggs nu ytterligare en. Dammarna ligger ”vägg i vägg”. Dammar är ett bra sätt att ta tillvara det sötvatten som rinner bort från Öland ut i havet varje år. Gissa hur mycket? Jo, 18 miljoner kubikmeter!
I går började jag skörda årets tomatodling. Sorterna heter Vilma, Tigrette Cherry och Brad´s Atomic. Som nybörjare är jag nöjd. Jag räknar med att mina 17 plantor ska ge mellan 200 och 300 fullödiga tomater. Tomater mognar ojämnt. Vissa mognar snabbt ute i solen, andra måste få eftermogna inomhus.
Tomater är fascinerande. Det lär finnas upp mot 15 000 sorter i olika klasser, storlekar och färger: Bifftomat, plommontomat, körsbärstomat, cocktailtomat, druvtomat, pärontomat, kvisttomat, kumato, romantica med flera. Vissa sorter kan växa sig 25 meter höga.
När alla tomater ligger i frysen är planen att göra egen ketchup av dem. Det finns fortfarande tid till att kläcka ett bra varumärke, kanske Kulturorganets Röda…
*****
Redan nu porlar bäckarna. Vårfloden är igång. Det är knepigt med vatten. Antingen får vi för mycket av det våta – eller för lite. Att hitta en lagomlösning är svårt. Jordbrukare har länge dikat ut och torrlagt kärr, myrar och till och med hela sjöar. Genom att leda bort enorma mängder vatten kunde man förbättra jordens egenskaper för odling.
Men pendeln slår. Den jord som var perfekt för 50 år sedan kan i dag – med accelererande klimatförändringar – bli för torr. Konstbevattning måste till.
Öländska bönder har börjat investera i konstbevattningsdammar, samtidigt som 18 miljoner kubikmeter nyttigt sötvatten årligen rinner av ön och ut i havet. Det motsvarar 30 stycken helt fyllda Globen, den enorma Stockholmsarenan som tills helt nyligen var världens största sfäriska byggnad och som samlat en publik om över 17 000 personer.
Lagom är som bekant ofta bäst, men att hitta lagom är svårt i nästan alla sammanhang.
Kulturorganet har tidigare skrivit en hel del om vattenbrist och vattenöverskott. Läs här.
Att gödsla djupare ner i marken kan minska skadliga utsläpp från jordbruket och öka skördarna. Det kan också göra grödorna torktåligare, påstår en avhandling. Resultaten visar att djupare gödsling ökar grödornas kväveupptag och tillväxt, då rötterna söker näringsämnen djupare ner i marken.
Studien i Uppsala mellan 2016 och 2021 visade även att utsläppen av lustgas och metan minskade avsevärt vid ökat gödslingsdjup. Under torkan 2018 gynnade djupare gödsling kväve- och vattenupptaget i grödorna, vilket ökade skörden med 23 procent jämfört med ytlig gödsling.
Fotnot:
Artikeln som texten har hämtats ur är publicerad av Sveriges Lantbruksuniversitet. Texten är kortad i ChatGPT4.
Dessa potatishögar ligger och vilar sig vid bevattningsdammen i Gräsgård. Med mitt stora C i matematik uppskattar jag volymen till 30 x 8 x 1,5 m: 2= 180 kubikmeter. Densiteten för potatis är 670 kg/kubikmeter. Högarna innehåller alltså 120 600 kilo potatis. Enligt de flesta recept på nätet räcker ett kilo till fyra portioner potatismos. Slutsats: Här kan 482 400 människor få sig ett skrovmål potatismos. Det räcker till en portion var till invånarna i både Malmö och Lund. Bon appétit!
Bruna bönorna börjar mogna. De odlas sedan länge nästan enbart på Öland, men på senare år odlas de även på Gotland. Under 2000-talet har odlingsarealen för bruna bönor pendlat mellan futtiga 500 och 800 hektar i hela riket. Intressanta fakta hittar du här.
Fodermajsen på södra Öland står fortfarande oskördad. Men snart faller den för det kalla stålet…
Talesättet ”Öland, solen och vindarnas ö” känns kanske omodernt i dag när pumporna tar över. Dessa skönheter fotograferade jag i Albrunna…
När vägkiosken i Össby står tom är sommaren definitivt förbi. Inte en tomat, inte en purjolök, inte ens en påse färskpotatis så långt ögat når. Kulturorganet tackar för en vitaminrik och läcker säsong och ser fram mot öppnandet i vår.
Ingen människa med hjärnan i behåll kallar väl en båt för honom? En båt, ett fartyg är alltid en hon. Och i min värld är även en gammal tröska en dam. Hon bor på äldreboendet ovanför nedfarten till Gräsgårds hamn.
alvarsamt2 