Bevattningsbassäng nummer två i Gräsgård börjar se färdig ut. Men räcker vårfloden till att fylla båda bassängerna? Den som lever får se.
Hur mycket vatten rymmer den nya skapelsen? Jag höftar till med 100 x 100 x 4 meter, vilket ger drygt 40 000 kubikmeter vådis. Ska bli intressant att kolla exakta mängden småningom…
I den äldre dammen – längst ned – är vattennivån redan hög.
Mot havet! Vi ser dike utmed Torngårdsvägen. Öland sluttar en aning åt öster, varför vattnet får god skjuts på sin resa mot Östersjön.Snart framme! I ett av många större diken rinner värdefullt sötvatten mot Östersjön. På bilden är vi i Gräsgård.Något längre söderut än föregående foto rinner vattnet i denna drygt fem meter breda kanal – mot Östersjön. Till ingen ”nytta”, kan tyckas.
Det brusar från det lilla fallet vid ”Golfsjön” i Grönhögen…
*****
Redan nu porlar bäckarna. Vårfloden är igång. Det är knepigt med vatten. Antingen får vi för mycket av det våta – eller för lite. Att hitta en lagomlösning är svårt. Jordbrukare har länge dikat ut och torrlagt kärr, myrar och till och med hela sjöar. Genom att leda bort enorma mängder vatten kunde man förbättra jordens egenskaper för odling.
Men pendeln slår. Den jord som var perfekt för 50 år sedan kan i dag – med accelererande klimatförändringar – bli för torr. Konstbevattning måste till.
Öländska bönder har börjat investera i konstbevattningsdammar, samtidigt som 18 miljoner kubikmeter nyttigt sötvatten årligen rinner av ön och ut i havet. Det motsvarar 30 stycken helt fyllda Globen, den enorma Stockholmsarenan som tills helt nyligen var världens största sfäriska byggnad och som samlat en publik om över 17 000 personer.
Lagom är som bekant ofta bäst, men att hitta lagom är svårt i nästan alla sammanhang.
Kulturorganet har tidigare skrivit en hel del om vattenbrist och vattenöverskott. Läs här.
Det till synes virriga arbetet på en andra bevattningsdamm i Gräsgård fortsätter. Man kör hit och dit med olika lastare och grävare och hokus pokus blir dammen snart färdig.
Och dammen behövs. Varje år rinner 18 000 000 kubikmeter sötvatten av från Öland ut i havet.
Den befintliga dammen bredvid den som anläggs är snart halvfull med vår kanske mest värdefulla råvara, vatten!
Leran är så tjock och slemmig att det är svårt att gå här.Vi står under solpanelen och blickar ut över den nya bassängen där vallar skjuter upp, tas bort, förflyttas. Hela jobbet ser för en oinvigd ”planlöst och virrigt” ut, men på slutet faller alla bitar på plats och hokus pokus är dammen färdig.Vid horisonten ser vi kyrkan i Gräsgård. Väg 925 skymtar till höger i bild, och ännu längre ut till höger ligger havet.Larvfötter på en grävare. Här är allt lera, lera, lera!Närstudie av lerans dominans i gropen.Dammens djupaste del i dag. Men vem vet, i morgon ligger den kanske nån annanstans.Vägg i vägg med den nya dammen ligger denna – den befintliga. Vi uppskattar fyllningen till knappt hälften.
Men allt har också en början. Vid Norrgården i Ventlinge rivs nu löktavlan. Men bakom den växer en ny byggnad fram. Och båda jobben går snabbt. Löktavlan revs på några få timmar, byggnaden är sannolikt färdig inom bara några veckor.
Bredvid den befintliga bevattningsdammen i Gräsgård anläggs nu ytterligare en. Dammarna ligger ”vägg i vägg”. Dammar är ett bra sätt att ta tillvara det sötvatten som rinner bort från Öland ut i havet varje år. Gissa hur mycket? Jo, 18 miljoner kubikmeter!
Kreatur kan vara oerhört ointresserade av kontakt. Men dessa vita nöt i Lindby kollade in varenda rörelser jag gjorde.Nyfikna men skygga. Här får de plötsligt bråttom iväg trots att jag står helt stilla. En viss flyktinstinkt ligger nog i deras DNA.
Fältet till vänster i bild ligger på norra sidan av väg 136 vid Kungsgården i Ottenby. Det torde vara ett av södra Ölands största, jag räknar grovt till 45 hektar. Här växer fodermajs i gigantiska mängder. En lyckad skörd kan ge 50 000 kilo per hektar. Detta fält skulle då ge 2 250 000 kilo. En mjölkko kan sätta i sig 60 kilo per dag. Fältet skulle alltså ge foder till en ko i 37 000 dagar eller mer än 100 år. Men för en besättning på 500 mjölkkor går den enorma massan åt på bara 70 dagar.
Vackra frukter på fält ned mot Kalmarsund. Hos Berth Axelsson i Albrunna, vägg i vägg med Albrunna Perenner, dignar nu vagnarna fulla av färgglada pumpor. Skördefesten står för dörren. På detta fält kikade jag närmare på pumporna för några år sen.Det är ett tungt jobb att skörda pumpor.Mogna pumpor kan förvaras flera månader i ett svalt utrymme.Utsikten över Kalmarsund från Berth Axelssons gård, en av de vackraste på södra Öland.Pumpor i underbara färger och märkliga former. De här är så billiga att jag inte skriver ut summan – rena reapriset!
Den första skörden är bärgad för några dagars eftermogning inomhus. Sen väntar frysboxen…
I går började jag skörda årets tomatodling. Sorterna heter Vilma, Tigrette Cherry och Brad´s Atomic. Som nybörjare är jag nöjd. Jag räknar med att mina 17 plantor ska ge mellan 200 och 300 fullödiga tomater. Tomater mognar ojämnt. Vissa mognar snabbt ute i solen, andra måste få eftermogna inomhus.
Tomater är fascinerande. Det lär finnas upp mot 15 000 sorter i olika klasser, storlekar och färger: Bifftomat, plommontomat, körsbärstomat, cocktailtomat, druvtomat, pärontomat, kvisttomat, kumato, romantica med flera. Vissa sorter kan växa sig 25 meter höga.
När alla tomater ligger i frysen är planen att göra egen ketchup av dem. Det finns fortfarande tid till att kläcka ett bra varumärke, kanske Kulturorganets Röda…
Ett av mina favoritfoton från Öland. Mitt i bilden ser vi Ingvald Petersson stående i sin solrosodling på Norrgården i Ventlinge. Bilden togs med hjälp av ett sju meter högt stativ och fjärrutlösning.
Något händer norr om bevattningsdammen i Gräsgård. En stor odlingsyta har ”skalats av”. Kanske skapas här ytterligare en bevattningsdamm?Den aktuella ytan mot väster. Är det nån som vet vad som ska hända här är en kommentar välkommen.
Mot havet! Vi ser dike utmed Torngårdsvägen. Öland sluttar en aning åt öster, varför vattnet får god skjuts på sin resa mot Östersjön.Snart framme! I ett av många större diken rinner värdefullt sötvatten mot Östersjön. På bilden är vi i Gräsgård.Något längre söderut än föregående foto rinner vattnet i denna drygt fem meter breda kanal – mot Östersjön. Till ingen ”nytta”, kan tyckas.
Det brusar från det lilla fallet vid ”Golfsjön” i Grönhögen…
*****
Redan nu porlar bäckarna. Vårfloden är igång. Det är knepigt med vatten. Antingen får vi för mycket av det våta – eller för lite. Att hitta en lagomlösning är svårt. Jordbrukare har länge dikat ut och torrlagt kärr, myrar och till och med hela sjöar. Genom att leda bort enorma mängder vatten kunde man förbättra jordens egenskaper för odling.
Men pendeln slår. Den jord som var perfekt för 50 år sedan kan i dag – med accelererande klimatförändringar – bli för torr. Konstbevattning måste till.
Öländska bönder har börjat investera i konstbevattningsdammar, samtidigt som 18 miljoner kubikmeter nyttigt sötvatten årligen rinner av ön och ut i havet. Det motsvarar 30 stycken helt fyllda Globen, den enorma Stockholmsarenan som tills helt nyligen var världens största sfäriska byggnad och som samlat en publik om över 17 000 personer.
Lagom är som bekant ofta bäst, men att hitta lagom är svårt i nästan alla sammanhang.
Kulturorganet har tidigare skrivit en hel del om vattenbrist och vattenöverskott. Läs här.
Detta är inte bara ett sädesfält och lite blommor. Detta är det synliga beviset för en heroisk insats av en bonde som är mån om den biologiska mångfalden. Bredvid det ekonomiskt lönsamma sädesfältet har hen sått icke ekonomiskt lönsamma blommor – kan det vara insektslockande honungsfacelior(?). Heder åt denne jordbrukare som fokuserar på mänsklighetens eventuella framtid. Vi ser blommorna öster om vägen vid kyrkan i Gräsgård.
Att gödsla djupare ner i marken kan minska skadliga utsläpp från jordbruket och öka skördarna. Det kan också göra grödorna torktåligare, påstår en avhandling. Resultaten visar att djupare gödsling ökar grödornas kväveupptag och tillväxt, då rötterna söker näringsämnen djupare ner i marken.
Studien i Uppsala mellan 2016 och 2021 visade även att utsläppen av lustgas och metan minskade avsevärt vid ökat gödslingsdjup. Under torkan 2018 gynnade djupare gödsling kväve- och vattenupptaget i grödorna, vilket ökade skörden med 23 procent jämfört med ytlig gödsling.
Fotnot: Artikeln som texten har hämtats ur är publicerad av Sveriges Lantbruksuniversitet. Texten är kortad i ChatGPT4.
Dessa potatishögar ligger och vilar sig vid bevattningsdammen i Gräsgård. Med mitt stora C i matematik uppskattar jag volymen till 30 x 8 x 1,5 m: 2= 180 kubikmeter. Densiteten för potatis är 670 kg/kubikmeter. Högarna innehåller alltså 120 600 kilo potatis. Enligt de flesta recept på nätet räcker ett kilo till fyra portioner potatismos. Slutsats: Här kan 482 400 människor få sig ett skrovmål potatismos. Det räcker till en portion var till invånarna i både Malmö och Lund. Bon appétit!
Bruna bönorna börjar mogna. De odlas sedan länge nästan enbart på Öland, men på senare år odlas de även på Gotland. Under 2000-talet har odlingsarealen för bruna bönor pendlat mellan futtiga 500 och 800 hektar i hela riket. Intressanta fakta hittar du här.
När vägkiosken i Össby står tom är sommaren definitivt förbi. Inte en tomat, inte en purjolök, inte ens en påse färskpotatis så långt ögat når. Kulturorganet tackar för en vitaminrik och läcker säsong och ser fram mot öppnandet i vår.
Ingen människa med hjärnan i behåll kallar väl en båt för honom? En båt, ett fartyg är alltid en hon. Och i min värld är även en gammal tröska en dam. Hon bor på äldreboendet ovanför nedfarten till Gräsgårds hamn.
Magen kurrade. Och sved. Jag måste ha käk! Hittade vägkrogen ”Sköna Veronica” utanför Klasseberga. Lång meny. Beställde biff med potatis. – Ge mej lite extra potatis, är du snäll. Sa jag. – Självklart, sa servitrisen. Jag fick vad jag tålde, se bild. Behöver jag tala om att episoden utspelade sig i en dröm?