Dessa imaginära tomatplantor spelar huvudrollen i Ingvar Charm Knubbendorphs saga om synen på regellydnad kontra livsbejakande flexibilitet…
*****
Är Mörbylånga Bostads AB till för de anställda eller för sina hyresgäster? ”Det vi gör nu och framåt är att skapa linjer hur vi vill att det ska vara i våra områden oavsett vilka intressen som våra hyresgäster har”, skriver nye vd:n till kulturorganet där vår reporter Ingvar Charm-Knubbendorph nu plitar på sagan ”Ledarskap i kris – tomatkriget eskalerar”. I denna humoristiska tombola blandas ingredienserna friskt: Tomatodling, radioprogrammet På minuten och synen på mångfald, formalism, demokrati, nytänkande, utveckling…
Vi minns också en härlig donna och hennes lilla men fullproppade affär i Södra Möckleby…
Kulturorganet tar också upp matematiska aspekter på ett av södra Ölands största odlade fält med fodermajs…
Sannolikt åker vi också – hux flux – dit näsan pekar ut i stora världen, läs Småland, för att försöka förstå vad livet egentligen går ut på…
I morgon gör bloggen komtillbaka efter medarbetarnas semester i Shimla/Indien där samtliga har återfunnit arbetsglädjen och meningen med lifvet. Ingvar Charm-Kubbendorph förlorade helt följdriktigt sin 40:e match i rad i MMA-ringen, denna gång mot indiske mästaren Rohan Ajay, en bjässe på 184 kilo och med 74 vinster på meritlistan. Matchen varade i 22 sekunder. Då bröt domaren efter att Ingvar slagits till golvet tre gånger. Det var en glädjestrålande Ingvar vi mötte på krogen sex timmar senare efter att han omplåstrats och sytts ihop på Shimla Centrallasarett. Han fick bland annat nya tänder i överkäken, gjorda av bissingar från indisk sabeltiger.
– Jag har nått mitt livs mål, berättade en glädjestrålande Ingvar. Jag har skrivit MMA-historia; ingen har tidigare förlorat 40 matcher i rad. Jag är verkligen stolt över mej själv.
Kulturorganets chefredaktör överräckte en enkel blomma och en tub tandkräm till den glade förloraren, som därpå bjöd samtliga kollegor på öl.
Ingvar får tillsvidare endast utföra enklare arbetsuppgifter på kulturorganet. Kaffekokning, städning, pennvässning och längre analyser av världsläget plus intervjuer med vår tids främsta politiker, alltså sånt som vilket stolpskott som helst klarar av.
Mycket snart publicerar vi video i vilken vi testar den senaste möjligheten inom AI. Vi låter en AI-hubb analysera och summera det senaste blogginlägget, Resa utan mål. Analysen görs i dialogform mellan en man och en kvinna, som till näst intill fulländning låter som riktiga levande människor. AI utvecklas skrämmande snabbt.
Vi bjuder också på lite marin ögonfröjd: Segelbåtar som besökt Grönhögens hamn under sommaren.
Vi konstaterar att den moderna människan lider av en övertro på vind- och solkraft samt en förbluffande naivitet i synen på ett fossilfritt samhälle. Eller vad sägs om detta påstående av en expert i ämnet: ”Även om det saknas vattentäta bevis är indicierna tydliga: den dag som oljeproduktion inte längre går att skruva upp kommer med hög sannolikhet också den sekellånga eran med ekonomisk tillväxt vara över.”
Kulturorganet synar också kommunens närmast patetiska syn på cykelledernas säkerhet. Kommunens säkerhetslogik har gått i baklås.
Vi ser en småländsk tätort mitt på dagen – en vardag. Inte en människa! Vår reporter reser från hamn till glasmetropol för att greppa glesbygdens framtid – finns den? Ett ytterst bildrikt reportage publiceras inom kort…Denna mätare kan betyda räddningen då krisen slår till. Den sätter verkligen rull på tillvaron. Kulturorganet imponeras av satsningen i … Vi berättar mer i kommande inlägg…Här pålas och skyfflas och grävs och gjuts. Var och varför? Kulturorganet berättar mer inom kort om långväga ingrediens som skapar jobb i …Det mesta bör skådas i olika vinklar från olika håll. Här ska vi se på Öland från ”det hemska Sverige”. Men var är vi då? Vi berättar mer i kommande inlägg…Gäller det gräsklippare, pagefrisyrer, badbyxor, tryckkokare, gasolgrillar, iPhonetelefoner eller läsplattor? Vi berättar mer i kommande inlägg…
Heidelberg Materials, tidigare Cementa, restaurerar 90 meter kaj i Degerhamns hamn – ett jobb som ska vara färdigt till nyår. Men det är inte för kajens skull som kulturorganet har besökt det tidigare så dominerande företaget på södra Öland. Man jobbar nämligen med nya ingredienser i cementen – från Island! Och fabriken växer igen. Fler anställda behövs inom kort…
Vi kollar också in ett nytt kafé på öns sydöstra sida och jämför olika säkerhetsaspekter som kommunen har att ta ställning till. Varför spärrar man av en avbruten pir men låter farliga överfarter på cykelleden stå utan skyddsräcken år efter år? Och varför har vissa överfarter räcken, men andra inte? Kommunens logik är omöjlig att förstå. Det ska tydligen behöva inträffa dödsfall innan man vaknar…
Vi går också på loppis där man inte bara säljer kaffekoppar för tian jämnt – utan också hela huset!
Inom kort kommer ett resereportage om en bilresa i det öde Småland. Finns en framtid för de byar som är så små att du inte ens har hört talas om dem? Efter mil efter mil genom skog på skog på skog är jag inte övertygad. Ödehusen blir fler och tystnaden är på sina ställen så intensiv att den gör ont… Här står jag utanför ett skyltfönster i en av de större orterna jag stannade till i, där jag de första fem minuterna inte såg en enda människa trots att det var mitt på dagen, en vardag. Men helt plötsligt dök några förstaklassare upp från ingenstans. Där fanns alltså liv!
”Efter tusen” år av Törnrosasömn har man börjat jobba med cykelleden från Solberga (bilden) mot Skärlöv. Den stora frågan blir naturligtvis hur intressant det blir att hoja – eller gå – nio kilometer grusad raksträcka över plattland utan havskontakt. Kulturorganet testar så snart möjlighet infinner sig. Det blir också ett giftigt inlägg ”om de lyckliga politikerna som ingått äktenskap med medierna”…
Efter påminnelse har Trafikverket svarat på vår klagan över väg 925 mellan Näsby och Gräsgård. Så mycket kan sägas att de och vi har helt olika uppfattning om vägens kvalitét…
Snart ska det gunga ordentligt i Södra Möckleby. Det blir swingafton i Folkets hus Degerhamn den 25 januari. Gott käk ingår i biljettpriset…
Och så ska det äntligen gå att cykla igen efter några dagars uppehåll på grund av halka. Längre turer planeras…
Vi läser den skakande sagan ”Skokrämsburken” av vår sanningssägande författare Hugwald Claes Andersen, som med kirurgisk precision analyserar återvalet av en av vår tids största skojare, Donald Trump. Trots att det är en saga förbehåller vi oss rätten att förbjuda läsare under 40 år att läsa den. För att den inte ska orsaka livslång mental ohälsa kräver den nämligen ”livserfarenhet”…
Vi minns utgrävningen av graven, formad som en skeppssättningen, i Albrunna för några år sen…
Vi ser videon om ”Muren som inte fick störas”, alltså Karl X Gustav:s mur tvärs över södra Öland, anlagd under 1970-talet. Hur mår den östra sidan av muren i dag? När vi var där för några år sen kalvade den här och var – och stora delar av den hade kollapsat. Sköter våra ansvariga myndigheter ”muren som inte fick störas” bättre i dag?
Vi ser också videon ”Sista sommardagen” – en stor och varm kontrast till dagens lovikavanteväder…
Och hur går det med cykelleden som enligt de blundande politikerna snart är komplett – trots att det saknas flera mil på södra ön…
Relativt snart hoppas vi ha två videor färdiga för visning om just genomförda Ironman. Det blir en lång rulle och en kort.
Vi har låtit vår reporter Ingvar Charm Knubbendorph göra en video, en parafras på den kända filmen ”Mannen som kunde tala med hästar” från 1998. Den kultrullen är nämligen Ingvars favoritfilm; han har sett den 351 gånger. Drygt 300 gånger har han avnjutit denna Robert Redford-rulle i sjuksängen på nån akutavdelning efter ideliga förluster i MMA-oktagonen (gode Ingvar har gått 41 matcher, förlorat 41 av dem på knockout. Alla matcher har krävt akut sjukhusvård och EEG-apparater ger inte längre utslag). Redaktionen har därför enhälligt beslutat att ge Ingvar fria tyglar och all tänkbar teknisk, moralisk och mänsklig support för att genomföra hans livs största projekt: ”Mannen som kunde tala med hästar 2.0” Filmen spelades in på Sydölands allvar och i rollistan ser vi ett dussin vildhästar, fyra stuntmän och diverse B- och C-skådisar. Premiären beräknas till slutet av augusti.
Det blir också flera videor från mina dagliga cykelturer.
Sune Flisa kommer också att tycka allt mer – och beskare – ofta om det förestående valet i USA…
I morgon går vi exakt tolv år tillbaka och hamnar i Gillberga…
Om du vill kan du snart cykla med kulturorganet och få uppleva cykelledssträckor i förfärligt dåligt skick – så dåligt att Öland aldrig bör kalla sig ”cykelvänligt”. I denna film bekantar vi oss också med påtänkt vindkraft i Mörbylilla. De befintliga fem snurrorna ska bli tre – men mer än dubbelt så höga. I Grönhögen tittar vi ut över hamnen som enligt hamnchefen inte blev så mycket bättre av muddringen för några år sen. Den affären blev en bottennotering som kostade både skjortan och kalsingarna. Slutnota presenteras inom kort på kulturorganets hemmaplan – alvarsamt2. Vi tror oss också skymta kungen och drottningen i deras kåk nere i Ottenby, och vi skakar oss fram på en av Ölands sämsta vägsträckor tills vi kommer till Näsby – där vägen plötsligt blir Ölands bästa. Slutligen väljer vi för en gångs skull att hoja på cykelleden i stället för väg 950 från Enetri till Solberga – för att slippa tappa ännu flera plomber mellan Näsby och Gräsgård…
En och annan överraskning publiceras också. Rykten berättar om stora personalförändringar på kulturorganet…
Vatten, bara vanligt vatten, heter det. Inget kan vara mera fel. Kulturorganet ville få fram ett akvarievatten med karbonathårdheten runt 8. Vårt prov på tappvatten visade rekordhöga 24. Vad får vi egentligen i oss då vi dricker vatten från kranen på södra Öland? Vad innehåller den vita sörjan i hinkens botten? Att där finns oxalater är säkert, men vilka? Och vad är oxalater för nåt? Och vad finns mer i bottensatsen? En video om den vattniga processen visas snart…
Det ska också hojas en del med kameran på hjälmen. Nya vägar ska utforskas, även längre norrut på Öland.
Och så tycker förstås Sune till i olika frågor. Han går i taket – och han resonerar lugnt. Han får utbrott. Och han ångrar sig. Men han ber aldrig om ursäkt. Han är som en tryckkokare på två ben. Ingen vet vad han slår till mot härnäst – inte ens han själv…
Bit ihop för att behålla eventuella plomber när du cyklar ut på detta avsnitt av väg 925 mellan Gräsgård och Näsby.
Ljuger Europeiska unionen i kör med Trafikverket, Regionförbundet, Ölands kommunalförbund, Borgholms kommun, Mörbylånga kommun? Eller informerar de oavsiktligt fel? Eller överdriver de bara? Publicerar de ett oförargligt önsketänkande? Eller står de för avsiktlig desinformation i avsikt att dölja obehagliga sanningar? Kulturorganet rannsakar begreppen fejk, vit lögn och rålögn och klurar på hur vi ska reagera mot önsketänkande, mot friserade sanningar, mot bländverk. Frågorna blir aktuella under en videoinspelad cykeltur från pir till pir – med det krackelerade projektet Fyr till fyr och stenskottens väg 925 i cyklistens bakhuvud…
Vi uppmärksammar också ”en etablerad skandinavisk jazzkvartett med sväng!”, som sprider sina toner i Degerhamn den 16 mars…
En illustrerad novell är också på g… Den tar upp livet från noll, från bakteriell nivå till de religiösas och maktfullkomligas livsförstörande sfärer. Låter det knepigt? Det är det!
Ett och annat foto ramlar säkert också in, liksom breaking news med krigsrubriker…
Inom kort publiceras ett kapitel ur boken Allting har en ände – men Kalmar län har två av Bruno Tjärvar. Kapitlet heter Svibo, Ventlinge, Öland. Vi hamnar då på 1940-talets Öland – så olikt dagens. Kapitlet är långt så vi publicerar det i tre delar med början under kommande veckoslut…
Första augusti drar bloggen igång igen efter en månads semester. Det inledande inlägget handlar om en liten sydöländsk by som fick ett visst inflytande under andra världskriget. Än i dag står stugan kvar där topphemlig verksamhet utspelade sig för 79 år sedan medan tyskarnas V-bomber slog ned i tusental i krigets Europa – också i vårt län.
Kulturorganet fortsätter sin kritik av de religiösa som sliter sönder världen, av koranbränningar och Svenska kyrkans hjärntvätt av treåringar – vilket i praktiken sätter individens religionsfrihet ur spel. Vi agerar och reagerar mot stort som smått, exempelvis mot det obsoleta och fördummande kungahuset, liksom mot bristen på sittmöbler på södra Öland. Vi intensifierar också kriget mot gräsklippningsmaffian som klipper bort vår biologiska mångfald och följer med spänning Mörbylånga Bostads AB:s självpåtagna nytänk inom miljövård. Vi kritiserar och berömmer åt alla håll, opolitiska och omutbara som vi är.
Vår högt älskade chefredaktör Sune Flisa kåserar om religionernas förlamande effekt på tankens frihet och människans mod genom att ta häng på en filosof som föddes för 299 år sedan.
Vi introducerar även nya kåsörer. Exempelvis skriver Siri Sirlig om det viktiga att kunna se skillnad på en flygmaskin och ett tåg – för att om möjligt skapa en förståelig svenska i gammelmedierna – eller i värsta fall skapa ett mardrömsläge för stackars oskyldiga resenärer. Tankens vindlingar är många när Siri fattar pennan…
Siri Sirlig menar i sitt kåseri att det är av yttersta vikt att en viss yrkeskategori lär sig att se att maskinen ovan är en flygmaskin och inte ett lokomotiv.
Bloggen tar framöver upp en tidigare typ av inlägg, nämligen Dagens turist. Vi videointervjuar Ölandsbesökare från när och längre bort om meningen med livet, om Öland som mål för cyklister, husbilsfolk, seglare och vandrare. Intervjuerna saknar helt mall och kan sluta hur som helst, i fiasko, i sprudlande underhållning, i svidande sanningar, i glasklara uppenbarelser… Ingen censur. Känsliga tittare varnas.
Självklart tar kulturorganet även i fortsättningen upp intressanta detaljer och tendenser inom ämnena foto och video. Målet är som alltid ”bättre bilder”, ”bättre ljud”.
Vi tipsar – exempelvis – en hel del om makrofotografering…
Vi räknar också med att vi snart kan sjösätta gamla planer på att skildra Öland från luften. Och så cyklar vi förstås, åt alla håll och på olika hojar. I en längre video cyklar vi till en liten avkrok i Spanien som tidigare var tillhåll för smugglare, sjörövare och annat löst folk. Numera vilar lugnet över den invecklade hamnen med de vackra husen i det forna piratnästet som i dag kallas ”Spaniens Venedig”.
Det forna rövarnästet är i dag tyst och stilla. Du kan vandra i timmar utmed den raffinerade hamnkonstruktionen utan att möta en enda människa.
Häng med bloggen som du aldrig riktigt vet var du har, som aldrig blir PK, som alltid skär raka snitt i världens uppblåsta tårta.
Den utlovade filmen från Sandreveln, Ottenby, blir tyvärr försenad. Arrangören till vandringen fick ställa in på grund av sjukdom. Nya försök görs senare under vintern…
Filmen om Gieselas tapetserarverkstad i Södra Möckleby City publiceras först i slutet av månaden. Den gör sig bäst när vi anar vår och tillväxt och nya tag för bygden. Just nu känns byn inpackad i dimma och sagoskimmer…
Mer om Sunes nya deltidsjobb… Hans formella ansökan – på pappersbrev – till kommunen publicerar vi mycket snart. Sune menar att även om HR-jobbet redan är hans, hör en strikt formell ansökan till god ton mot både medsökande och andra inom kommunens hank och stör.
Näsbys spännande och nästan okända betydelse under andra världskrigets slutfas belyses i inlägg inom kort…
Film om södra Öland i vinterkläder planeras. Snön ligger väl kvar åtminstone hela dan?
För övrigt vet vi aldrig vad som händer eller vad vi berättar om. Livet är ett oändligt äventyr…
Snart presenteras inlägget om den lilla stuga på södra Öland som spelade viss roll för slutet av andra världskriget…
Om allt går som planerat blir det snart en film och fotoreportage från Sandreveln öster om Ölands sydspets. Revelns rör sig hit och dit, skiftar ständigt form. Ligger den kvar i början av januari blir det ett besök…
Sandreveln till vänster i bild. Till höger om vattnet innanför reveln ser du Schäferiängarna och längst bort vid horisonten sticker fyren Långe Jan upp som en liten spik mot himlen
*****
Vi hoppas också kunna visa film om en ny företagare i Södra Möckleby city…
Giesela Rohr heter hon som nu skaffat sig ateljé mitt i city…
Den nye biskopen i länet har nu suttit in sig och det är dags att skriva brev till honom om Svenska kyrkans totala nonchalans mot sittbehovet hos befolkningen på södra Öland. Brev till hans broder ärkebiskopen hjälpte föga men vi är senare beredda att även anropa min gode vän påven i Rom. Så här får det bara inte gå till…
Sune Flisa har laddat kanonen med starkast möjliga laddning när han inom kort publicerar sin betraktelse – över religiösa betraktelser. Han sänker även Putin och Trump, som Flisa menar är världens två farligaste människor i dag. Frågan är om Svenska kyrkan orkar få klämt i klockorna igen efter denna virvelvindslika höger-vänster-kombination. Och pallar utslagna Putin och Trump kravla sig upp igen före tio? Många tvivlar.
Jetkonst! Vad är det? Tja, det får du snart veta – och se – om du följer bloggen.
Va! 60 besökare i kyrkan i Ås – en måndag? Har ölänningarna gått och blivit religiösa igen? Det vi ser är sant men sanningen kan inte Svenska kyrkan räkna hem som medlemspåfyllning… Sanningen är som bekant ofta dubbeltydig. Kulturorganet lägger fram chockerande bildbevis…
Vi publicerar också filmen ”Surprise Lab”. I den ser vi bland annat en mammutstock sprängas av ett halvdussin vedkilar – i lilla Näsby av alla ställen… Frågan ”Vaffö gör di på detta viset?” får inget svar…
Minns du bevattningsdammen i Gräsgård? Den som inte var en bevattningsdamm utan en våtmark. Den som inte var en våtmark utan en bevattningsdamm. Missförståndet berodde enlig Länsstyrelsen på att man satt upp fel skylt. Nu finns ingen skylt alls. Alltså vet ingen vad vi ser. Men vi ser att dammen snart är tömd…
Ja, hela livet är som en enda stor gåta nu för tiden. Därför ska du följa bloggen för att förstå vad som händer, innan det händer.
Hugwald Claes Andersen kallad H C Andersen sagoförfattare som även skriver om trolldom, italienska viner och kommunpolitik
Du kanske har lagt märke till att blogginläggen har blivit färre under senare tid. Orsaken är att jag numera satsar mer på film och på Youtube än på bloggen. Min Youtubekanal med flera hundra filmer hittar du här. Där kan du enkelt bli prenumerant.
På min Youtubekanal introduceras snart en ny form av video: stillbilder som film. En film kan visa exempelvis en dag eller en månad på Öland – eller en viss händelse eller evenemang. Vi börjar från början, från 2011.
Länk till eventuellt tidigare blogginlägg om händelsen/evenemanget finns ofta med.
Första fotofilmen handlar om invigningen av minnesmonumentet i Gräsgårds fiskehamn 22 november 2011.
Snart, mycket snart, publiceras januariversionen av videon Livet på södra Öland. Av olika skäl har rullen dragit ut på tiden, men i kväll eller i morgon bitti kan du se den…
Serien Varför ska man bo i X-by? kommer att få efterföljare sen Helen i Hulterstad förklarat varför man ska bo just där. Vår utsände cyklande reporter hoppas på flera människor ute i byarna ju varmare det blir…
Årsprojektet Albrunna lund under ett år fortsätter och relativt snart visas några inledande minuter från denna magiska lövsal…
Nästa video i serien om Livet på södra Öland publiceras 3 februari. I denna fil listar vi innehållet allteftersom vi jobbar på…
Vad pratar vi om med denna glada tjej? Svaret får du 3 februari.
Vad händer med lakvattnet och muddermassorna i Grönhögen? Vattenmängderna är nu mycket större än vid förra provtagningen. Alla halter av föroreningar blir då förstås utspädda och följaktligen lägre. Nu har detta lager kostat stora pengar att bygga och 100 000 kronor i böter.Hur mycket tributyltenn finns egentligen i lakvattnet? Varför får vi inget svar från bolaget som analyserat proverna? Varför hör miljöchefen inte av sig som han lovat? Hur kan halterna av gifter ha sjunkit? Vilka provsvar är enligt miljöchefen helt fel? Hur ska Länsstyrelsen kunna säga ja till en villkorsändring när man tidigare sagt nej? Kan någon med gott samvete säga ja till att släppa ut det förgiftade vattnet? Vart ska 300 000 liter vatten ta vägen om hela bassängens innehåll av 5 000 kubikmeter muddringsmassor och själva bassängkonstruktionen om minst 1 500 kubikmeter jord, grus, gummiduk ska vara borta senast i mars? Och vad kommer transporten av av runt 6 500 kubikmeter material till deponi i Kastlösa att kosta skattebetalarna?
Fullt ös i livsmedelsbutiken AutoMat i Södra Möckleby. Kulturorganet tar pulsen på läget och pratar med både kunder och medarbetare…
Diana – den enda fast anställda i AutoMat.
Från och med 2012 förfogar kulturorganet över foton från nästan varenda dag fram till och med i dag. Det känns följaktligen lämpligt att införa den återkommande ingrediensen Foton för tio år sen.
Foton från januari 2022.
Kulturorganets vattenberäkningsexpert Ingvar Charm-Knubbendorph uppskattar mängden vatten till ungefär 300 000 liter.
Löktavlan i Ventlinge finns inte mer, men Charlotte bara skrattar…
För tredje gången cyklar vi till Hulterstad för att om möjligt ta reda på Varför ska man bo i Hulterstad?
Hur ska kommunen ställa sig till bygget av vindkraftparken på Utgrunden? Hur mycket pengar ska kommunen eventuellt få om man säger ja? Vad får man kontant och vad får man över tid? Kommer kommunen och bolaget att uppge samma siffror, samma fakta? Och den gamla vanliga frågan: Hur stor hänsyn tar kommunen till folkets åsikter?
Vi besöker en av södra Ölands mest lugubra naturområde där kommunen gav upp men krafter på Gotland lyckades bra.
Kastlösa deponi. Här ska muddermassorna från Grönhögen läggas. Vår utsände reporter höll själv på att bli deponi. Se överlevnadsdramat Hänglåset i videon Livet på södra Öland, som publiceras 3 februari.
Det är roligt att sätta upp vindkraftverk – men inte lika roligt att städa upp när de gjort sitt…
När väl den omredigerade versionen av novembervideon, del III är publicerad börjar vi jobba på decemberrullen. Innehållet är långt ifrån spikat, men hittills ser ämnena ut att kunna bli dessa:
Julmarknad sätter Lindby på världskartan – Det är hit turisterna kommer i framtiden, säger marknadstomte
Mörbylånga kommun har skapat Årets Kalkonfilm. – Texten i denna seriösa konstfilm är sannolikt från kommunens höglitterära tid då man hade ett halvdussin kommunikatörer som skrev stor litteratur för befolkningen – och för framtiden, säger Sune Flisa, kulturorganets chefredaktör i en spontan kommentar
Nya enorma vindsnurror på Utgrunden – lösning eller katastrof för boende på sydvästra Öland?
Inom kort möter du Peter Bennett, vasstakläggare, just nu arbetande med ett större yttertak i Näsby på södra Öland. Utan att darra på manschetten lovar han att det kommer att hålla i 60 år.
Vi följer också jobbet med den enorma bevattningsdammen i Gräsgård.
Vi tror oss också kunna bjuda på en del sköna sommarbilder tagna från cykeln.
Den 16 september avslutas bloggen i sin nuvarande form – på dagen tio år efter starten. Men den fortsätter på ett annat sätt…
En cykelfilm är på g. I den tar vi paus nere på södra udden och stånkar oss upp i Långe Jan som åter är öppen efter längre pandemistängning.
Vi får tips om en loppis i Smedby nu på lördag.
Och så blir det filmer gjorda för Ölandskanalen, Youtubekanalen för öländska företag och företagare.
Fototips tillkommer, liksom ”oväntat, bedövande, pinsamt, överraskande, chockerande, snuskigt, tramsigt, kul och charmerande i vilka ämnen som helst – utom de tråkiga”…
Kraftigt berusad söker jag i kommande kåseri sanningen om Görans dämme nedom Hulterstad. Under tio års tid har jag åkt och cyklat förbi här utan att ta av mot det skylten pekar mot.
Den 2 juni var det dags. Dagen fick bli hur den ville, bara dämmet nåddes. Jag gav helt fan i världen, i Belarus, Jemen, cykelleden Fyr till Grönhögen, liberalernas väljarsiffror, Lena Anderssons sifferexercis om issmältning och guds ickeexistens. Full eller inte fick inte spela nån roll. Jag gav verkligen järnet. Färden gick tidvis i 35 kilometer i timmen och bara två kyrkogårdar fick franska visiter för en kopp snabbjava. Sen fortsatte fyllefärden i allt tuffare kadens…
Det är mycket fylla nu. I en kommande film cyklar vi i 42 kilometer i timmen nedför Brännvinsstigen på västra Öland. Även i denna film rastar vi på kyrkogård, men bara för att tömma bägaren i botten – med java.
Och så blir det lite annat gjort och ogjort, stort och mikroskopiskt, viktigt och oviktigt…