Dagen började bra. Så bra så att ingenting av det igår inplanerade har ens påbörjats ännu, klockan är lite över ”mitt på dagen”. OrdOdlaren slog upp sina blandfärgade grönbrunblaschoga vid åttatiden, konstaterade Sovit! Föregående natt var det minst sagt tvärtom. Efter lite uterörelser på trappan och innerörelser i badrummet öppnade hon telefonen ”Idag får du ett paket”, berättade posten i ett meddelande. En timme senare: Du har ett paket på trappan”. Tjohoo!
Böcker hon väntat på! Lusten att börja läsa var stor, speciellt ”Rotskott från paradiset”, men de egna snödropparna måste ju kollas först…
Hon slängde ju ut några lökar i höstas, eftersom hon inte var säker på att de urgamla överlevt vissa grävningar. Risken att hon blir en verklig galantofil är inte riktigt överhängande, men visst är dessa små vårbudbärare trevliga. Nu finns varianter här (och fler blir det, antar hon…
Den med grönt hjärta placerade sig nära OO:s hjärta, men den fyllda är verkligt spännande! På vägen in hajade hon till – hon har inte satt ut någon prydnadsfågel ännu!
En sömnig blåmes tog sig en förmiddagsslummer i solen vid rhododendronbuskaget. Kanske den såg en god chans att låta vinden putsa sin fjäderskrud? Det ser ni på bilden till vänster. Sen verkade den ”vakna”, sekunden efter att bilden till höger togs flög den iväg. Turdag för OO?
En annan nyvaken i morgonsolen: en alunrot, de som har alla möjliga bladfärgsvarianter, släkten Heuchera (efter Heucher, botanist och läkare etc i Wittenberg, 1677 – 1747). OO suckar över det svenska namnet. På finska Keijunkukka, på tyska Purpurglöckchen. En kombination kunde bli älvklocka på svenska! OO sökte synonymer till älva (keiju på finska) och tänkte sig också huldraklocka, råklocka, sylfidklocka, feklocka – älvklocka för tankarna till att den växer vid älvar, tyvärr. Huldraklocka låter bra…
OO:s e-post brukar ofta vara av det slaget att de kan raderas. Nu kom ett från tidningen Kuriren, och OO kunde bolla lite om den kommande artikeln, som Göran Greiders bok skall ge lite inspiration till, och chefredaktören godkände idén. Deadline 1 april, så det bör trampas på gasen före, mellan och efter veckans trädgårdsmässor. Men en översättning skulle ju göras idag, hade OO tänkt. Mera bråttom med den, det är tackochlov för tidigt för rabattkryperi.
Och e-post från pensionärsföreningen, en kortresa till Tartu, Dorpat i Estland i sommar. OO anmälde sig och BJR på direkten, bekräftelse kom. Vi har besökt Tartu en gång, bestämde direkt att mer bör ses. Det tio år gamla muséet på ett av de förr mest förbjudna områdena i Estland, militärflygplats, kommer också att göras. Spännande!
Sen var det dags för följande kortpromenad, postlådan. Brev till BJR, efterlängtat. Ett tillfälligt invalidparkeringskort. Utprovas på eftermiddagen i hufvudstaden. Och tidningen Trädgårdsnytt:
Och där fanns OO:s halvkåseri om sparris. Visserligen kan OO texten, även om Självutnämnda Växtologen har skrivit den – VL, som det förkortas, är ju en av OO:s parallellpersoner. Extra spännande är alltid att se vilka bilder som valts ut. OO fotade bilder på krukväxt-sparris på Blomsterhuset i Borgå, tre var med, trevligt! Sparris används som ”grönt” i buketter, där hade hon tur med sitt besök, just då fanns både ‘Sprengeri’ (som hon nu har som krukväxt, ‘Hienohelma’), fjädersparris och rävsvanssparris.
Tror det blir en sväng till stan. Lite från matbutiken, astmamedicin från apoteket och en kurva till Blomsterhuset med tidningen i handen. Den text som skall översättas verkar lätt, den får vänta en timme. Så blev planen.
OrdOdlaren 