Start

Forskare: Klimat­förändringen ligger bakom värme­böljan i Väst­europa

Enligt forskare från World Weather Attribution hade rekordvärmeböljan som håller Europa i sitt grepp just nu inte varit möjlig för 50 år sedan.

En termometer i Bryssel som visar 45 grader.
En termometer i Bryssel visade på fredagen 45 grader varmt. Bild: EPA

Den rekordvärmebölja som pinar Västeuropa hade praktiskt taget varit omöjlig i juni utan klimatförändringen. Det slår en grupp forskare från forskarnätverket World Weather Attribution (WWA) fast i en ny rapport.

Utsläpp från fossila bränslen har enligt forskarna snabbt förvärrat europeiska värmeböljor. Och för bara femtio år sedan skulle en liknande värmebölja i juni ha varit i genomsnitt kring 3,5 grader svalare dagtid och kring 1,3 grader svalare nattetid.

Och så sent som år 2003 skulle en värmebölja som den nuvarande i Europa, ha varit två grader svalare dagtid i juni och kring 1,3 grader svalare nattetid.

Turister vid Colosseum svlkar sig vid apparater som sprutar ut vattenånga i hettan.
Vid Colosseum i Rom har man placerat ut dimfläktar som sprutar ut finfördelad vattenånga så att människor ska kunna svalka sig. Bild: EPA

”Den här sommaren visar att här vid 1,4 graders global uppvärmning har extremvärmen redan nått den övre gränsen för vad våra samhällen klarar av”, skriver forskarna.

Just nu ligger medeltemperaturen mellan fem och tolv grader över det normala i många europeiska länder, på grund av ett ihållande högtryckssystem som fångar varm luft över Europa och drar upp varm luft från Sahara.

El Niño har inte drivit på värmen

Att extrema värmeböljor blir vanligare och värre på grund av klimatförändringen är väl bevisat i många studier.

Nu har forskarna från WWA räknat ut hur mycket den globala uppvärmningen bidrog till just den här värmeböljan som har slagit temperaturrekord över hela Europa.

Forskarna jämförde värmeböljan i klimatmodeller med tidigare historisk data.

En kvinna i Turin svalkar sig i en fontän.
En kvinna svalkar sig i en fontän i Turin. Bild: EPA

WWA utesluter att rekordvärmen kan bero på naturliga klimatvariationer. Väderfenomenet El Niño till exempel, som precis har börjat i Stilla havet, har inte drivit på värmen.

El Niño är känt för att driva upp globala temperaturer. Men fenomenet har knappt börjat så effekterna känns i Europa troligen först senare på året, under hösten och tidig vinter, enligt forskarna.

Tropiska nätter kan inverka på människors hälsa

Enligt WWA:s rapport är de dagstemperaturer som har uppmätts i Västeuropa under värmeböljan kring tio gånger mer sannolika idag än de var för bara 23 år sedan. Och nattemperaturerna är kring hundra gånger mer sannolika.

Tropiska nätter, där temperaturen aldrig sjunker under 20 grader under en 24-timmarsperiod, har varit extremt vanliga den här veckan över hela Europa.

Det kan ha en betydande inverkan på människors hälsa, eftersom kroppen förlitar sig på svalare temperaturer under natten för att reglera sin kärntemperatur och återhämta sig från dagens värme.

Kvinnor som svlkar sig i en bassäng i Paris.
Heta dagar men också tropiska nätter har varit extremt vanliga i Västeuropa den här veckan. Bild: EPA

Forskning har visat att höga nattemperaturer är kopplade till ökad dödlighet, särskilt bland äldre vuxna och de med redan existerande hälsotillstånd.

”Det här är bara början”

Enligt WWA är det här den allvarligaste och mest utbredda värmeböljan som någonsin har drabbat en så stor region av Europa.

Och forskarna varnar för att utan brådskande klimatåtgärder kommer framtida värmeförhållanden att bli ännu mer extrema och den här sommaren kan i framtiden verka relativt sval.

FN:s klimatchef Simon Stiell.
FN:s klimatchef Simon Stiell säger att det här bara är början. Bild: EPA

FN:s klimatchef Simon Stiell säger i ett uttalande att värmeböljan i Europa har klimatkrisens fingeravtryck över sig.

”Tills mänskligheten slutar bränna kolossala mängder kol, olja och gas kommer extrem värme att fortsätta förvärras, och andra klimateffekter, som megatorka, översvämningar, skogsbränder och stormar, kommer att fortsätta slå hårdare mot ekonomier och befolkningar varje år”.

Stiell konstaterar att det är så här klimatkrisen ser ut och att det här bara är början.