Samtidigt som stora delar av Europa svettas i en värmebölja där temperaturerna har överskridit 40 grader, publiceras en undersökning som visar att värmeböljor och torka har en stor inverkan på människors inkomster.
Enligt undersökningen, som är gjord av det globala forskningsinstitutet Climate Analytics, minskar extrem värme i kombination med torka redan nu de genomsnittliga hushållsinkomsterna med nästan tre procent över hela Europa.
Enligt undersökningen kommer stigande globala temperaturer att öka inkomstskillnaderna och sätta miljontals fler européer i riskzonen för fattigdom.
”Ekonomiska förluster kommer att bli vanligare”
Om den globala uppvärmningen når 2,7 grader år 2100, vilket är troligt under nuvarande politik och åtgärder världen över, kommer det genomsnittliga europeiska hushållet att se sin inkomst falla med 27 procent.
Om man lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader skulle samma siffra stanna vid sju procent.
– Den massiva värmebölja som nu sveper över Europa hotar redan människors hälsa, försörjning och arbetsförmåga. Där extrem värme sammanfaller med torka kan skadorna bli mycket större. Vår forskning visar att kombinationen av värme och torka förstärker de ekonomiska förluster som europeiska hushåll upplever direkt, och de kommer att bli vanligare i takt med att den globala uppvärmningen ökar, säger undersökningens huvudförfattare Jessie Schleypen vid Climate Analytics.
Forskarna tittade på data från åren 2004–2022. Den visar att när värmeböljor och torka inträffar samtidigt blir skadorna mycket större än om de inträffar var för sig.
En värmebölja i Europa minskar i genomsnitt hushållens inkomster med 0,7 procent och torka med 1,8 procent. Men när båda händer samtidigt sjunker inkomsterna med nästan tre procent.
Orsaken till att folk då tjänar mindre pengar är bland annat att de blir sjukare och inte kan jobba lika hårt, att skördarna blir sämre samt att viktiga tjänster som transport och elproduktion fungerar sämre på grund av vattenbrist.
Klimatförändringen kommer att öka Europas inkomstklyftor ytterligare
Undersökningen visar att effekterna ändå inte är lika överallt. Rika människor påverkas mindre.
– De fattigaste 20 procenten drabbas hårdast. Deras inkomster sjunker två procent mer än andra människors, vilket gör att skillnaden mellan fattiga och rika blir ännu större, säger Schleypen.
Regioner som upplevde betydligt fler värmeböljor och torrperioder mellan 2004 och 2022 beräknades ha mycket större minskningar i hushållsinkomster.
I till exempel Madrid sjönk inkomsterna med nästan tio procent, i centrala Ungern med 9,4 procent och i centrala Spanien med 8,8 procent.
Om temperaturen stiger med 1,5 grader riskerar 60 miljoner européer fattigdom på grund av värmeböljor och torka. Om temperaturen stiger med 2,7 grader ökar den siffran till 127 miljoner.
Alla länder drabbas inte lika hårt. Grekland, Spanien, Rumänien, Bulgarien och Cypern kommer sannolikt att drabbas värst. Om temperaturen skulle stiga med 2,7 grader skulle spanska familjer förlora över en tredjedel av sina inkomster och grekiska familjer mer än hälften.
– I takt med att värme- och torrperioder förvärras med klimatförändringen, kommer också den ekonomiska påverkan på Europas mest utsatta att förvärras, säger Jessie Schleypen.
Europa oförberett på konsekvenserna
Forskare har i årtionden varnat för vad som händer om vi fortsätter använda olja, kol och gas. Men Europa är fortfarande dåligt förberett på klimatförändringen som utsläppen har bidragit till.
I Storbritannien sa regeringens klimatrådgivare, Climate Change Committee, förra månaden att regeringens anpassningsplaner sedan år 2008 ”inte har fungerat tillräckligt bra”.
Den franska regeringens klimatrådgivare konstaterade i fjol att landet gör alldeles för lite för att anpassa sig till klimatförändringen.
Och i Tyskland slog en studie i januari i år fast att landet saknar omfattande lösningar för att skydda människor mot den ökande värmen. Även om vissa tyska regioner har börjat göra upp planer går det för långsamt.
Värmeböljan slår rekord runt om i Europa
Frankrike hör till de länder som har drabbats hårdast av den värmebölja som håller många europeiska länder i sitt grepp just nu.
Den 23 juni upplevde Frankrike sin varmaste dag någonsin sedan år 1947. Då uppmättes 42,1 grader i Bordeaux och 43,3 grader i Châteaumeillant.
Minst 18 värmerelaterade dödsfall har bekräftats, inklusive två små barn som hittades medvetslösa i en varm parkerad bil i Carpentras.
Dessutom har minst 40 personer, mest unga, drunknat sedan den 18 juni när de sökte lindring i floder, sjöar och oövervakade badområden.
Samtidigt registrerade Storbritannien på onsdagen sin varmaste junitemperatur någonsin när kvicksilvret steg till 35,7 grader i Charlwood söder om London, vilket slog det tidigare rekordet på 35,6 grader från år 1976.
Också friska vuxna påverkas av hettan
En sällsynt röd extremvärmevarning, som täcker en stor del av England och Wales, trädde i kraft på onsdagsmorgonen för bara andra gången någonsin.
Den första utfärdades i juli år 2022, när temperaturerna översteg 40 grader.
Invånare i stora delar av Storbritannien varnades för att de höga temperaturerna kommer att utgöra en risk för liv.
Vissa skolor i England är stängda på grund av värmen och många tågturer har ställts in och passagerare uppmanas att undvika icke-nödvändiga resor i områden som täcks av den röda varningen.
– Om du tycker att det är varmt redan, tja vi har inte sett någonting än, sa Met Office-meteorologen Alex Burkill på onsdagsmorgonen.
Också i Italien och Spanien har myndigheterna utfärdat varningar om riskerna med extrem värme för tiotals miljoner människor.
Italiens hälsoministerium utfärdade röda varningar för 16 städer på onsdagen, bland annat för Rom, Milano, Florens och Turin.
Enligt myndigheterna kan hettan inte bara påverka sårbara människor utan också friska vuxna.
Källor: Climate Analytics, AFP, Reuters, AP