Nytt år med nya utmaningar som att svara på Kammarrätten i Göteborgs fråga fall jag ville gå vidare med mitt överklagande angående de Dalbobrosekretessvirus drabbade handlingar från Vänersborgs kommun. Frågan var berättigad då rätten också hade fått kommunens ändringsbeslut vilket hade gett mig friskare handlingar.

Den 17 december 2025 fick jag veta av rätten att jag hade till den 7 januari 2026 att fundera på saken och formulera ett svar. Det var ju hyggligt att inte behöva stressa med att svara innan storhelgerna. Det innebar samtidigt att de resterande friskare Dalbobro handlingar blev vilande över jul och nyår och fick först sin genomgång av mig den 4 januari. Det nya genomgången fick mig att landa i att jag inte behövde fortsätta med mitt överklagande för att bota de fåtal kvarvarande Dalbobrosekretessvirus drabbade uppgifter. Jag skrev därför till rätten den 5 januari.

Hej

Jag har fått möjlighet att yttra mig i mål 7471-25. Efter att ha tittat närmare på handlingarna som jag har fått från Vänersborgs kommun efter deras ändringsbeslut så har jag kommit fram till att jag inte längre finner anledning att vidhålla överklagandet till Kammarrätten. Jag tar därför tillbaka överklagandet och ber rätten att avskriva målet.

Kunde Vänersborgs kommun hitta vägen till att vara lite snällare kunde jag också göra det. Snällheten begränsade sig dock bara till kammarrättsprocessen då genomgången av handlingar den 4 januari fick mig att upptäcka något som jag hade missat när jag hade läst Darholm Engineerings numera omaskade rapport. (Darholm rapporten)

En e-post till dåvarande gatuchef hade följt med Darholm rapporten.

Hej Marina!

Utifrån inspektion på plats fredagen 2025-09-26 samt efter kontakt med Thomas Eriksson Sting som utfört huvudbesiktning gör vi följande bedömningen av risken för att bron skall rasa:

Undergjutningen är i dåligt skick. Det finns dock ett tunnare yttre skal som innesluter en inre del som i princip kan beaktas som grus. Vi fick på plats möjlighet att inspektera uttagna kärnor från undergjutningarna, dessa verifierade att den inre delen av undergjutningarna är att betrakta som grus. I huvudsak har vi för pendelpelare vertikalkraft vilket även grus kan ta upp. Man kan också konstatera att de oarmerade undergjutningarna är ovanligt höga. Bron har haft brister i undergjutningarna i många år kanske till och med från byggskedet. Inga färska skador har konstaterats på undergjutningarna. Vi inspekterade inte samtliga undergjutningar men det finns heller inga noteringar från huvudinspektionen om färska skador. Skadorna upptäcktes när kärnor borrades ur undergjutningarna. Vi noterar äldre spjälkskador, se foto nedan. Detta är gamla skador det är till och med växtlighet i skadan och här har man direktkontakt med den grusartade delen av undergjutningen. Dessa spjälkningar av det sammanhållande skalet har inte medfört något snabbt förlopp med bristande bärighet som följd.

Risken är att det sammanhållande skiktet spjälkar och att man då tappar bärigheten på en pelare vilket då medför att intilliggande pelare överbelastas. Eftersom bron är uppbyggd av pendelpelare så skulle man kunna befara ett sprött brott. Vår bedömning är dock att enligt ovanstående beskrivning så har vi inget snabbt förlopp avseende skadorna på undergjutningen. Vi ser inte att det föreligger någon rasrisk som bron står i dag utan någon trafiklast. För att ta bort osäkerheter anser vi att undergjutningarna skall inspekteras en gång i veckan.

Sammanfattningsvis anser vi inte att det föreligger någon risk att bron rasar som den står idag utan trafikbelastning. För att säkerställa att inte ytterligare skador på undergjutningarna utvecklas anser vi att dessa bör inspekteras en gång i veckan. Om ytterligare skador uppträder bör en ny bedömning utföras.

Och med denna e-post följde det med en stor bild som också hade varit med i Darholm rapporten. Bilden är den som finns med i början av dagens avsnitt, (jag har dock lagt till den gröna ellipsen).

Bilden i rapporten har titeln ”Foto spjälkskada i undergjutning” men visade även på något annat som föll på plats med följande rader i e-posten ”Vi noterar äldre spjälkskador, se foto nedan. Detta är gamla skador det är till och med växtlighet i skadan och här har man direktkontakt med den grusartade delen av undergjutningen.”

Växtlighet var ordet och nu när jag tittade på bilden med den nyvunna kunskapen så upptäcktes det = växtlighet som har funnits växande i den spjälkskadade undergjutningen och som någon broskadekunnig har dragit ut och lagt bredvid.

Den som har låtit växtlighet frodas i en bristfällig undergjutning har säkert haft en logik. Växten trivdes säkert bra med sina rötter i den skadade undergjutningens väldränerade grusaktiga inre,

Den gröna tänket i all ära men så hade till och med jag kunnat räkna ut att detta är nog inte bra för Dalbobron. Darholm skrev det inte rakt ut så jag gör det istället.

En bristande undergjutning är inte till för växtlighet, den skall lagas så att växtlighet inte kan äga rum.

Jag förstår nog hur växten tänkte – har den bristfälliga undergjutningen inte underhållits på 13 – 15 år kan det lika gärna växas i den för, liksom, vem bry sig?

Och när allt verkade vara frid och fröjd då kommer Darholm Engineering förbi – snipp, snapp, snut så var växtligheten slut.