De senaste fem veckorna har 1 person stått i centrum för den kulturella och mediala debatten i Sverige, både i gammelmedia och bloggosfären – Maria Sveland. Jag har bara berört ämnet i korta notiser samt kommenterat på andras bloggar, men ska i detta inlägg haka på drevet och ta ett samlat grepp. Det började med att hon intervjuades okritiskt i diverse medier om sin nya bok Hatet. Hon är känd för att bara ställa upp i sammanhang där hon slipper kritiska motfrågor, vilket kom fram redan i samband med intervjuerna om hennes debutroman Bitterfittan, där hon i titeln för övrigt ger sig själv den etikett vi gärna sätter på henne.

Varför höll du det där förhöret med mig för en stund sen?

– Du hade ju ännu inte hunnit läsa boken när intervjun bokades upp, och därför sa du ju inget om vad du tyckte om den. Och du är dessutom den första manliga journalist som har velat intervjua mig. Jag tyckte att det var obehagligt att inte veta vilka tankar du hade haft. För väldigt många har svårt för detta, för bokens innehåll. Den handlar om tabufrågor på många sätt. Och… jag har ingen tid och energi för en feministisk grundkurs liksom. Hade jag känt att vi stod för långt ifrån varandra åsiktsmässigt hade det inte blivit någon intervju. (Maria Sveland beskriver villkoren för att intervjuas i Sydsvenskan 2007)

Vi är många som irriterat oss på medias okritiska hållning till Maria Sveland, både bland bloggare och journalister. Den mest agressiva och namnkunniga kritikern var Janne Josefsson, som gick så hårt åt henne under paneldebatten på journalistseminariet Gräv13 att hon knappt längre hade mål i mun. Han återkom ständigt till hennes policy att ‘vägra ta debatten’. Sveland hävdar att hon inspirerats till policyn av Ali Esbati, med andra ord en politiker från ett av våra extrempartier. Det säger ju en del om hennes professionalism som journalist, att låta sig styras av politikerna hon borde granska. Josefsson lyfte att det finns vissa grenar av feminismen som är fascistisk, framförallt de som hyllar SCUM-manifestet, vilket bl.a. den av Sveland kritiserade dokumentären Könskriget tar upp.

Någon uttryckte det ännu bättre, kanske var det Aschberg i sitt eget program på Radio1, men jag kan minnas fel: ‘Det är förkastligt att vissa utnyttjar feminismen som täckmantel för att sprida fascism. Andra feminister borde säga ifrån och ta avstånd när det händer’. Och Josefsson menar att det är antidemokratiskt att inte ta debatten med sina meningsmotståndare. Svelands försvar var att det är få journalister som har den pondus som krävs för att sätta motståndarna på plats, vilket förstås får anses som ett pinsamt självmål av henne. Ett erkännande att hennes argument inte håller. Så när Kristianstadsbladet släppte det enda kända ljudklippet från Gräv13, så abdikerade ‘Drottningen av Svealand’ från grävdiskussionen genom att likt monarken vilja vända blad. Maria Montelius i Expressen strör salt i såren genom att som första gammelmediaskribent recensera Svelands insatser i ljudklippet från panelen. Montelius är Svelands åsiktsfrände men var besviken på hennes prestationer.

Josefsson lyfte att vissa använder feminismen som täckmantel för att sprida fascism

Medan den livliga debatten pågick på bloggar och delar av gammelmedierna om vad som egentligen sades och inte sades på Gräv13, så dök det upp kritiska recensioner av hennes bok, skrivna av andra feminister i t.ex. Expressen, Flamman(!) och DN. Många av dem som fått en släng av Svelands slev i Hatet har skrivit blogginlägg och debattartiklar där de ger sin egen version, t.ex. Sakine Madon, Sakine igen, Daddys, Evin Rubar, Bo Rothstein och Ann Heberlein. Alla ovan nämnda kvinnor är enligt egen utsago feminister, men Sveland kallar dem antifeminister. Och det har blivit lite av hennes kännetecken, att debattera mot av henne påklistrade etiketter i stället för att ge och bemöta argument och motargument i sakfrågorna.

Den debatt som nu exploderar började redan för drygt ett år sen, när Sveland skrev den famösa DN-artikeln ‘Hatet som gör mig politisk deprimerad’, där hon bl.a. kallade Pär Ström och Pelle Billing extremister och klumpade ihop dem med Anders Behring Breivik.

Och eftersom gränserna långsamt förskjutits kallar ingen Pär Ström eller Pelle Billing för de extremister de faktiskt är, tvärtom bjuds de in till tv-soffor och debatter och erbjuds utrymme på olika forum. (Maria Sveland i DN 2012)

Etiketter som hon själv hittat på och som inte många insatta skulle hålla med om. Både Ström och Billing var i själva verket väldigt måttfulla och ödmjuka debattörer, som alltid höll sig till rent spel och sakliga argument. Ström var förvisso provocerande i sitt vändande av varje gruskorn i jakten på orättvisor, men det enda extrema i hans agerande får sägas vara hans kompromisslöshet, där han parkerade sig exakt på den ideologiska mittlinjen där män och kvinnor har lika rättigheter, lika skyldigheter och lika värde. Sedan bloggade han om varje gång någon debattör eller politiker avvek från den principen till mäns nackdel. Han kallade det ‘att belysa den obelysta sidan’, eftersom så många medier belyste kvinnors problem inom jämställdhetsdebatten.

När Sveland får problem att bemöta Ström et al i sak, förskjuter hon liksom perspektivet till att handla om de anonyma gräsrötter som möjligen men inte självklart skrev kommentarer på Genusnytt. Hon menar att det var samma personer som skickade könsord och mordhot till henne och andra feminister och sa i nån TV-soffa att ‘Pär Ström borde ha bättre koll på sina fotsoldater’. Fast Ström var en enskild privatperson som bloggade ideellt på sin fritid, så han hade inte något som kan kallas fotsoldater. Enligt samma definition skulle i så fall extremvänstergruppen ‘Allt åt alla’, som tillsammans med Sveland liksom våldgästade Pär Ströms pubträff för att mäta kuk och dela ut kastreringshot, vara Svelands fotsoldater. Flera av dem var välkända järnrörsmarodörer och mordbrännare, t.ex. Martin Fredriksson. Vill hon verkligen liksom ta ansvar för dessa personers handlingar? Eller vill hon ta ansvar för vad hennes brutalfeministiska fans skriver i privata mail till Staffan Heimersson?

Har Maria Sveland kontroll över sina fotsoldater?

Det var nog liksom tur för Sveland att Nordiska Ministerrådets rapport ännu var okänd när Gräv 13 gick av stapeln, för då hade Josefsson inte varit lika snäll som han var nu. I den rapporten nöjer man sig inte med att vägra ta debatten. Nej, man vill förbjuda motståndarna att yttra sig överhuvudtaget. Och då inte begränsat till hot och hat, utan att överhuvudtaget ifrågasätta feministiska dogmer. En begränsning i yttrandefriheten som är skrämmande lik fascismen, i en rapport där Sveland är en av författarna. Hon har vad jag sett inte kommenterat rapporten på sin blogg, vilket får tolkas som ett tyst medgivande till dess innehåll.

Marika Formgren är en av få svenska gammelmediaskribenter som ens nämner den norska rapporten. Typiskt nog blir det publicerat i en liten landsortstidning, inte i rikstäckande SvD där hon skriver ibland.

Nordiska Ministerrådet föreslår ett förbud mot att ifrågasätta radikalfeminismens dogmer

Sveland med flera gör en helt felaktig analys när de hävdar att ‘antifeminism används för att tysta kvinnor som tar plats i offentligheten’. Ta det inlägg du just nu läst t.ex. Jag är hyllande eller neutral till en lång rad kvinnor från både höger och vänster som tar plats i offentligheten, t.ex. Sakine Madon, Nina Lekander, Ann Heberlein, Evin Rubar, Lidija Praizović, Ann-Charlott Altstadt, Martina Montelius och Marika Formgren. Den enda kvinna jag kritiserar är just Maria Sveland. Men inte för att hon är kvinna, utan för att hon beter sig som en idiot. För att hon inte ska måla sig längre in i hörnet, föreslår jag att hon gör som hon själv skrev på sin blogg – vänder blad och går vidare. Våga vägra debatten Maria, för du har ingen chans att vinna den. Tala är silver, tiga är guld.

S T F U

Blogglänkar: Rocki, Aktivarum (måååånga inlägg),

Det här inlägget skrevs till 90% redan före påskhelgen men har inte avslutats och postats förrän nu. Eftersom avslutningen gjorts på en iPhone är antalet länkar till källmaterial och bloggar färre än vad de borde vara. Måhända gör jag en uppdatering av både text och länkar på lördag.