Innan jag började på Yle arbetade jag länge inom kommersiell media. Både på en dagstidning och på Yle är utvecklingen av innehåll, vässande av journalistiken och förbättring av kundupplevelsen centralt i all verksamhet. Men år efter år blir det allt tydligare att en framgångsrik nyhetsaffär kräver något som varken en enskild redaktion eller ett mediebolag ensamt kan åstadkomma: ett folk som är intresserat av nyheter.

Mediepolitiska diskussioner i Finland tenderar att fastna i debatten om vilka effekter public service-bolaget Yle, finansierat med skattemedel, har på de kommersiella nyhetsmediernas verksamhetsförutsättningar. Det är en viktig fråga. Och det är bra att den också undersöks.

Europeiska radio- och TV-unionen EBU:s nya studie Economic study on the impact of publicly funded PSM activities on the largest commercial online news publishers in Finland undersöker ämnet med färskt och mångsidigt material som fokuserar på den finska marknaden.

Vad undersöktes?

I studien testades hypoteser som byggde på tanken att Yles innehåll skulle ta publik från de kommersiella nyhetsmedierna och därmed orsaka skada för marknaden.

Två material användes: Finlands enkätdata från världens mest omfattande nyhetsmedieundersökning, Digital News Report från Reuters-institutet vid Oxfords universitet (2025), samt webbanalysdata om nyheter från Yle, Helsingin Sanomat, Ilta-Sanomat och Iltalehti för åren 2022-2025 (FIAM).

Studien genomfördes av Oliver & Ohlbaum Associates och granskades av forskaren Vardges Levonyan från universitetet i Zürich, som är specialiserad på medieekonomi.

Vilka resultat fick man?

Studien hittade inget stöd för påståendet att konsumtionen av Yles innehåll skulle minska konsumtionen av kommersiella mediers innehåll. Tvärtom fann den en positiv koppling mellan konsumtionen av Yles och kommersiella mediers nyheter.

Den här kopplingen syns både i enkätdata från Finland och i materialet som kombinerar veckovis webbanalysdata från tre kommersiella medier. Personer som konsumerar Yles nyhetsinnehåll konsumerar också med större sannolikhet kommersiella nyhetsmediers tjänster. Slutsatsen förändrades inte när forskarna testade resultatets hållbarhet genom att beakta skillnader mellan respondenterna, såsom utbildningsnivå och intresse för nyheter.

Varför är detta betydelsefullt?

Resultaten är i sig inte överraskande. Även tidigare internationella studier har kommit till liknande slutsatser. Till exempel visar en färsk norsk myndighetsrapport att public service-bolaget NRK spelar en roll för mångfalden på den norska marknaden.

Det är dock värdefullt att vi nu har tillgång till ny information som producerats med tillförlitliga metoder och särskilt fokuserar på den finländska mediemarknaden. Forskningsresultatet stöder slutsatsen att Yle har en positiv och marknadsfrämjande effekt på den inhemska mediebranschen, snarare än en skadlig sådan. Public service betjänar inte bara medborgarna utan ökar också allmänhetens intresse för nyheter, vilket i sin tur skapar efterfrågan även på kommersiella mediers mångsidiga innehåll och perspektiv.

Medievälfärdsstaten bygger på samverkan mellan offentlig och kommersiell media

I internationella sammanhang nämns Finland och andra nordiska länder ofta som förebilder när det gäller demokratins tillstånd och tillgången till tillförlitlig information i samhället. Också i den färska Digital News Report-undersökningen från Reuters-institutet, som publicerades förra veckan, låg de nordiska länderna i topp i världen när det gällde förtroende för nyheter och betalningsvilja. I internationella sammanhang talar man till och med om medievälfärdsstater. Samtidigt möter branschen historiskt stora svagheter även i Norden, särskilt på grund av de stora plattformsbolagens inverkan på intäktsmodellerna.

På sistone har vi dock också med glädje hört att det syns tecken på förbättring i de inhemska nyhetsmediernas ekonomi. Dock biter inte ens den mest framgångsrika förnyelsestrategin eller de extra inkomster som kan fås genom liberalisering av spelreklam på megatrenderna.

Finländarnas förhållande till nyheter förändras

Enligt landsrapporten från Finland för Digital News Report framgår det att “även om betalningen för webbnyheter har ökat något, fortsätter intresset för nyheter att minska, aktiv undvikning av nyheter ökar och allt fler söker sina nyheter någon annanstans än direkt från traditionella nyhetsmediers webbplatser eller appar”.

Våra egna undersökningar visar att ingen inhemsk medietjänst hamnar bland de tio mest använda bland personer under 30 år i deras dagliga mediekonsumtion.

Finländsk journalistik och finländskt berättande kommer även framöver att vara utsatta för hård internationell konkurrens. När man ser på de globala jättarnas resurser är det tydligt att trycket måste mötas gemensamt. Den inhemska mediebranschens gemensamma uppgift att värna om vår demokratis funktion och vårt kulturarv är alltför viktig för att överlåtas till globala jättar – eller lämnas ogjord.

Yle kan inte ersätta kommersiella medier som satsar på sina målgrupper, lika lite som kommersiella medier kan ersätta Yles public service-uppdrag. Båda behövs sida vid sida, och nu ger också färska forskningsdata ett ännu starkare stöd för denna samverkan.

‘Economic study on the impact of publicly funded PSM activities on the largest commercial online news publishers in Finland’ har publicerats som en del av Europeiska radio- och tv-unionen EBU:s forskningshelhet, där man tidigare också utrett public service-medias marknadseffekter i ett material som omfattar 17 europeiska länder. Den nya studien fördjupar perspektivet och avgränsar det till marknaden i Finland.