Idioti 2013

Jag tänkte att dagens bloggande skulle handla om Misandri 2013, men det blev så illa att den första artikeln jag snubblade över är så korkad att den snarare är att kategorisera som idioti. Det fick mig att fundera på att skapa en ny flik med Idioti 2013 i menyraden ovan, men jag inser att jag då kommer att ta mig vatten över huvudet.

Det publiceras såna här artiklar med jämna mellanrum, där det anses vara mer jämställt ju högre andel kvinnor en grupp har. Jag har bloggat om det förr.

Jag trodde först att Joachim Kerpner var nån jullovspraktikant på Aftonbladet som fått i uppgift att fylla ut sidorna i nyhetstorkan genom att skriva en floskelfylld artikel som analyserar valresultatet för två år sedan, men söker man namnet Kerpner på Aftonbladets hemsida så får man över 1000 träffar. Han torde alltså vara en erfaren politisk journalist. Och då är det inte tillåtet att vara så korkad.

Aftonbladet har granskat 12 909 politiker — samtliga ordinarie ledamöter i landets kommunfullmäktigen. Kvinnorna är underrepresenterade i 270 av 290 kommuner. Totalt sett är bara 42,2 procent av ledamöterna kvinnor. Allra värst är det i Mullsjö, där nio kvinnor stångas mot 26 män i kommunfullmäktige

Bräcke är bäst

I jämtländska Bräcke är läget det omvända. Där är kvinnorna i majoritet, med 57,5 procent kvinnor i kommunfullmäktige (Joachim Kerpner i Aftonbladet) 

Det svenska numeriska jämställdhetsmålet anses ha uppnåtts när en grupp har minst 40% av vardera könet. Över två tredjedelar av kommunerna har minst 40% kvinnor i fullmäktige och bör därmed inte förtjäna den här sortens kritik. Men om man vill sträva ännu längre så finns ju det ultimata målet 50/50. Det finns ett antal kommuner som ligger exakt på 50/50, men de nämns överhuvudtaget inte. I stället lyfts Bräcke fram som bäst, trots att Bräckes jämställdhetsindex J kommer långt ner på plats 131 bland Sveriges kommuner, enligt min formel som beräknar hur långt från 50/50 gruppen är.

J = 100 – 2*|(50-X)|    Där X är andel kvinnor

Det finns fler skäl till varför artikeln är korkad. Hur tänkte sig Kerpner att det skulle gå till att’ bli bättre’? Resultatet är ju utfall av demokratiska val, först i partiernas interna nomineringsprocess och därefter i personval till kommunfullmäktige. Dessa är de personer som fick väljarnas förtroende. Saknar han respekt för demokratin? En politiker representerar inte sin medfödda grupptillhörighet (kön etnicitet, ålder etc), utan sina väljares förväntan på att åstadkomma den politik de vill ska föras. Politikerns eget kön är fullständigt oväsentligt.

Förmodligen har någon på Aftonbladets redaktion insett hur korkad artikeln är, för den har varken kommentarsfält eller blogglänkar. Lugnast så…

Misandri 2013

I min mening är massmedias öppna misandri (mansförakt) den viktigaste mansfrågan i dagens Sverige. Innan det görs något åt den utbredda misandrin blir det svårt att bilda opinion för mer konkreta mansfrågor som könsneutral myndighetsutövning eller pojkars misslyckande i skolan.

Därför har jag skapat en ny sida på menyraden ovan. På den här sidan tänker jag samla så många exempel som möjligt under ett och samma år, med korta citat och länkar, för att visa hur utbrett fenomenet är. Jag har i skrivande stund ca 100 trogna bloggläsare som tittar in flera gånger i veckan och ytterligare fler som gör enstaka besök, så jag räknar med ER hjälp att leta fram exemplen. Inte vad nån obskyr talesperson sa i en intervju 2005, eller vad som sägs i andra länder, utan öppen misandri i Sverige, idag, 2013. Kriterier:

  • Användande av invektiv mot män, t.ex. olika varianter på ordet gubbe i negativ kontext, t.ex. gubbvälde eller fraser som ‘hon sätter gubbarna på plats’.
  • Olika varianter av frasen vita heterosexuella män påstås som skyldiga till något.
  • Kollektivt skuldbeläggande av män, t.ex. ‘män begår nästan av alla våldtäkter’, underförstått att de 99% av oss som aldrig våldtar skulle vara medskyldiga.
  • Inte vad folk skriver i anonyma kommentarsfält, forumtrådar eller på sina privata bloggar. Bara betalda krönikörer, ledarskribenter, debattartiklar, yrkesbloggare, nyhetsartiklar samt inslag i TV och radio.
  • Underlåtelse av journalisten att ställa kritiska motfrågor när en intervjuperson uttrycker misandri

Tidningskraschen

Hetero Pride

Den gladaste nyheten på länge är att Anna Laestadius Larsson slutar som krönikör på SvD. Nu kanske man kan börja trappa ner på blodtrycksmedicinen? Hennes sista krönika avhandlar ett ämne som jag bloggat om några gånger på sistone, hederskravallerna i Göteborg. För en gångs skull håller hon tungan rätt i mun och undviker onödig misandri, som annars brukar vara hennes signum. Men hon vänder sig emot det globala fenomenet slut shaming, sticker ut hakan och vill försvara rätten att vara horig, med citat som detta:

Ungdomarna verkar inte ifrågasätta själva tanken att det är dåligt att vara en orre. De tågade till försvar för de baktalades heder. I ett mer jämställt samhälle hade de istället försvarat alla tjejers rätt att klä sig, vara som och ligga med vem de vill, när de vill. (Anna Laestadius Larsson i SvD)

Och visst, den moderna, liberala och frigjorda ekvalisten i mig kan inte annat än hålla med henne. Men jag tror tyvärr det ligger i människans natur att vara kritisk mot promiskuösa kvinnor, det strider liksom mot vår evolutionspsykologiska programmering att hylla ett sånt beteende. Vi har bara haft fri tillgång till effektiva preventivmedel i ca 50 år, så evolutionen har inte hängt med. En promiskuös man betraktas oftast inte som bra, men en promiskuös kvinna är ännu värre. Kvinnor accepterar ofta sex med promiskuösa män om dessa män har synbart goda gener, s.k. Alfa-hannar. Män å andra sidan, har gärna sex med promiskuösa kvinnor, men vill absolut inte stadga sig med dem. En man vill i regel veta att de barn han lägger all sin energi på att försörja är hans egna, vilket betyder att promiskuösa kvinnor spontant föraktas. Nu finns det förstås män som ställer upp på att försörja andras barn ändå, vilket beror på kvinnans sexuella makt, samt att hon i regel är trogen mot honom under den period de är tillsammans. Om hon skulle ligga runt med en massa andra karlar under tiden så tror jag inte att det skulle fungera lika bra.

Kulturellt kan vi dock lära oss att övervinna vår inneboende biologi, så föreställningen att en kvinna måste vara oskuld vid bröllopet och liknande, har vi i västvärlden helt lämnat bakom oss. Men å andra sidan finns det nog inte många lagliga beteenden som vållar större smärta och skada än sexuell otrohet. I vissa länder och tidsåldrar är det kopplat till dödsstraff. I filmvärlden och bland golfeliten, samt förmodligen även bland vanligt folk, är det en godtagen ursäkt för kvinnor att utöva grov misshandel mot män. Och även om det inte är lika socialt accepterat som det omvända, så är förmodligen otrohet eller misstanke därom, en vanlig orsak till mäns våld mot kvinnor. Och det torde utgöra en saklig grund för skilsmässa samt ligga den skyldiga i fatet vid vårdnadstvister.

Otrohet ses i vissa kretsar som ett allvarligare brott än partnervåld

Men om vi nu glömmer den traditionella evolutionspsykologiska/kulturella moralismen, och tar Anna Laestadius Larssons förslag på allvar, hur vore det med en festival dedikerad till fri sex, riktad till singlar, swingers m.fl.? Att vara stolt över sin starka sexdrift. Den måste förstås välkomna både kvinnor och män, så Slut Pride vore kanske inte rätt namn? Men eftersom de flesta människor är heterosexuella, kanske 90-95%, så vore ett lämpligt namn på en festival HETERO PRIDE. Gay Pride finns ju redan, och deras festival skulle p.g.a antalet medverkande uppslukas helt om den döptes om till Sex Pride eller nåt liknande, så den nya festivalen skulle hållas på annan tid och/eller plats.

Den här videon är en god hjälp att komma i rätt stämning

Muttor mot Mursi

I tisdags offentliggjordes resultatet av Egyptens folkomröstning om ny konstitution, vilket visade att den fick stöd av majoriteten av de röstande. Jag har inte läst den och tänker inte sätta mig in i dess detaljer, det får de sköta själva. I stället kommer jag att filosofera lite om allt rabalder som varit runt omkring. I min mening verkar det som om Egyptierna inte förstått hur demokrati fungerar. Har majoriteten av väljarkåren valt på ett visst sätt, är det brist på respekt för demokratin att gå ut och protestera mot valresultatet. Fast sånt har vi förstås sett exempel på även i svensk politik under innevarande mandatperiod.

Det har varit mycket demonstrationer på Tahir-torget i höst och tidvis har det eskalerat till våldsamheter. Och nu i december gjorde några feminister en nakenchock utanför den Egyptiska ambassaden i Stockholm. Det mest chockerande var förstås för att det var tio minusgrader den dagen, men ändå.

Mursis mutta

Kvinnan i mitten är bloggaren Aliaa Elmahdy, som efter att hon publicerade en nakenchock på sin blogg tvingats i landsflykt pga hot. Blondinen till höger är ukrainskan Inna Chevchenko, tongivande bland nakenchocks-feministerna Femen, som gjort många liknande aktioner på senare tid. Jag tyckte det var smaklöst när Chevchenko sågade ner ett minnesmärke över Stalins offer med motorsåg, men i övrigt har jag väl inget emot att de visar tuttarna på stan. Den här ordvitsen från Ishockey-VM är förstås lite småkul. Svenska feminister skulle kanske kunna klaga på att de ökar sexualiseringen av det offentliga rummet, men så heter det förstås inte när deras egen sida gör det.

I somras var jag själv i Egypten på snorkelsemester. Där hade jag en intressant diskussion, när jag träffade en egyptisk feminist i poolbaren. Hon jobbar på Svenska Institutet i Alexandria, vilket drivs av svenska UD och därmed har Carl Bildt som högsta chef. När hon anställdes var det förmodligen Anna Lindh. Hon var nyss hemkommen från en feministkurs under Almedalsveckan i Visby, vilket fick mig att bara tänka ‘Oh nej…’. Hon var oroad över utvecklingen efter valet, när Muslimska Brödraskapet tagit över och tyckte det var ett bakslag för kvinnorna. Jag frågade hur hon menade -‘Demokrati är väl bra för både kvinnor och män, det är väl inga talibaner ni röstat fram? Mer som europeiska kristdemokrater?’. Hon hade inget riktigt svar på den frågan, men jag betvivlar att hon tyckte det var bättre under Mubarak. Alternativet vore ju att ‘Feminism och diktatur hör ihop’ och det tror jag inte hon tycker.

Nu finns det förstås mycket kvar att göra vad gäller kvinnofrågor i Egypten, vilket bl.a. mordhoten mot Elmahdy visar. Men något säger mig att en feministkurs i Almedalen inte lär egyptiska kvinnor ‘hur vi i Sverige gjorde för att uppnå alla feminismens mål redan 1983 ‘, eftersom svensk feminism idag handlar om helt andra saker. I oktober diskuterade jag med Pär Ström på hans blogg, där vi konstaterade att feminismen kanske är ett mellanled som kan skippas i demokratiseringsprocessen, precis som tredje världen skippar bakelittelefoner på vägen mot trådlösa nät och smartphones. I stället bör man gå rakt på ekvalismen, som innefattar lika rättigheter och skyldigheter för BÅDE män och kvinnor.

Bilden som tvingade Elmahdy i landsflykt

Bilden som tvingade Elmahdy i landsflykt

Tiggeri

Häromdagen skrev nån Aaron Israelsson på Expressen Debatt att en lag mot organiserat tiggeri slår mot romerna, eller zigenarna som min generation lärde oss i skolan att det heter. Idag hakar Aftonbladets ledarsida på, samtidigt som Tant Greddelin lämnar replik.

Och de som hyllade att Disney var framme med saxen och gav oss en ‘vit jul’ befriad från negrer och judar på TV, borde förstås gå i taket över de negativa etniska stereotyper vi bjuds på i den här debatten. Men jag skulle tro att de snarare hyllar Daniel Swedin när han som slutkläm skriver:

Som det ser ut nu kommer Moderaternas förslag om att förbjuda organiserat tiggeri bara att försvåra romernas utkomst och slå mot den romska familjestrukturen. (Daniel Swedin på Aftonbladet ledarsida)

Även om det förmodligen är korrekt i sak att de flesta tiggare i Sverige är utländska zigenare, så är ovanstående ungefär lika korkat och fördomsfullt som det skulle vara med ett påstående att sexköpslagen slår mot baltiska kvinnors försörjningsmöjligheter. Jag ser för övrigt ett antal paralleller där. Det finns väl bara ett ‘yrke’, förutom tjuv eller rånare, som är mer stigmatiserat än prostitution och det är tiggeri, eftersom tiggaren inte ens erbjuder någon slags motprestation för betalningen. Syftet med sexköpslagen påstås vara att bekämpa trafficking och människohandel och där torde tiggeri vara lika nära relaterat.

Ask vill inte förbjuda själva tiggeriet, bara komma åt dem som agerar ‘hallick’ åt tiggarna, så som koppleri men inte prostitution var förbjudet långt innan sexköpslagen kom till. Jag såg nån bra tweet häromdagen, jag minns inte var, men det gick ut på att det i konsekvensens namn borde bli straffbart att ge pengar till tiggare, precis som det idag är straffbart att ge pengar till prostituerade. Och enligt Magnus Hedmans hovrättsdom är det ju rentav straffbart att ha gratis sex med hårdsminkade kvinnor som talar med utländsk brytning, ett signalement som stämmer överens med en handfull tjejer i varje svensk gymnasieklass. Så det vore ju en logisk konsekvens att göra som twittraren föreslår, om de nu menar allvar med sexköpslagens koppling till trafficking.

Jag har aldrig gett pengar till tiggare i Sverige. Kanske nån enstaka gång i andra länder med sämre skyddsnät än vad vi har. Jag ser det inte som min uppgift att agera socialtjänst åt östeuropa. Men vid besök i huvudstaden har det hänt att jag funderat på att ta en bunt Platsjournalen på Centralen och dela ut bland tiggarna när jag passerar Drottninggatan. Eller köpa en påse äpplen och ge dom varsitt. Däremot ger jag ofta pengar till duktiga gatumusikanter, även zigenska, eftersom det är en rumsren form av tiggeri som sprider glädje och förbättrar stadsbilden snarare än försämrar den.

Blogglänkar: Ann-Mari Maukonen, Ann Helena Rudberg,

Felriktad miljöskatt

Jag har ända sedan tonåren, d.v.s i över 30 år, stuckit ut hakan och opponerat mig mot bullshit, dubbelmoral, ologiska resonemang, hyckleri och brist på sunt förnuft, både privat och i insändare och kommentarsfält. Och i den svenska debatten är det feminismen och genustomtarna som bjuder på mest av ovanstående vara, så det har blivit lite av min käpphäst att kritiskt granska feminismen.

Men just denna dag, när samhällsdebatten går på sparlåga i julruschen, är det miljörörelsen som levererar den värsta blodtryckshöjaren på länge. I en artikel på DN Debatt, så föreslår Svante Axelsson och Karin Åström från Naturskyddsföreningen en miljöskatt på papper för att ‘rädda skogarna’. Och medan jag är en glad amatör på jämställdhetsfrågor, så är detta min mammas gata, frågor som jag till vardags får betalt för att vara expert på. Rent krasst så är skogarna åkrar där bönderna odlar träd. De huggs ner, planteras på nytt och växer upp igen. Inget att vara sentimental över, lika lite som folk gråter över att skördetröskorna kalhugger våra sädesfält varje höst.

Tropiska skogar avverkas och ersätts av plantager. Sverige når inte de beslutade miljömålen för skogen. Djur och växter försvinner och de urfolk som lever i skogarna får se sin livsmiljö skövlas och tvingas flytta. Trycket på skogen ökar över hela världen och allt fler produkter baseras på trä som råvara. (SNF i DN)

Ovanstående metoder tillämpas inte av de nordiska skogsbolag som SNF vill belägga med miljöskatt. Exempelvis Stora Enso, som äger plantager och fabriker i Brasilien, har anlagt sina plantager på gammal betesmark de köpt av Amerikanska köttproducenter. Regnskogen där avverkades redan på 50- och 60-talet, långt innan skogbolagen tog över. Idag ligger plantagerna på de flata högplatåerna där skogsmaskinerna kan köra, medan djungeln växer tillbaka på de branta sluttningarna ner mot de många vattendragen i området. Vidare så står bolaget för en stor del av samhällsutvecklingen i området, precis som skedde på svenska bruksorter för 50-100 år sedan. Bolaget anlägger vägar, bostäder, skolor, sjukhus, fritidsanläggningar, etc för att deras personal ska trivas.

Plantagerna växer på platåerna, medan djungeln kommer tillbaka på sluttningarna

Plantagerna växer på platåerna, medan djungeln kommer tillbaka på sluttningarna

Att låta en miljöavgift omfatta endast papper och inte alla skogsprodukter motiveras främst av papperets klimatpåverkan genom produkternas kortare omloppstid. Naturskyddsföreningen har därför låtit undersöka effekterna av en rad tänkbara styrmedel för att påverka papperskonsumtionen. Utgångspunkterna har bland annat varit att styrmedlen ska harmoniera med befintliga regelverk, vara konkurrensneutrala, möjliggöra finansiering samt ge största möjliga miljönytta. (SNF i DN)

Papper utgör endast ca 10% av den globala vedkonsumtionen. Över 50% av världens vedkonsumtion går till bränsle. Fattiga bönder som använder skogen till att laga mat, värma tvättvatten o.s.v. Ytterligare en stor post är svedjebränning, fattiga bönder som röjer ny åkermark för att kunna odla mat åt sin familj. Men SNF vill förstås inte kritisera fattiga bönder i tredje världen, eftersom det inte vore politiskt korrekt. I stället ger de sig på de globala skogsbolagen som producerar papper av skogen, med andra ord storkapitalismen, för trots att dessa i regel satsar på hållbar utveckling och till skillnad från bönderna planterar mer skog än de förbrukar, så är det ingen som begriper detta bland allmänheten. Folk i gemen tror förmodligen att SNFs floskler är sanning.

Vi föreslår därför en miljöavgift på alla pappersprodukter som säljs i Sverige motsvarande tio procent av försäljnings-priset. En sådan generell avgift skulle påverka alla berörda produktslag lika, och vara konkurrensneutral. Miljö-effekten består i minskad konsumtion med en beräknad besparing på två procent eller 32.000 ton papper per år. Detta motsvarar i sin tur, lågt räknat, cirka en halv miljon träd eller 12 kvadratkilometer skog. (SNF i DN)

Med andra ord, SNF vill årligen spara träd motsvarande 0.5% av stormen Gudrun, som fällde 100 miljoner träd på ett par timmar. Detta genom att öka priset på papper med 10% i Sverige , ett land med drygt en promille av jordens befolkning. Har de inget sinne för proportioner? Vad ska de göra åt de vedeldande och svedjebrännande bönderna i tredje världen, som är det stora problemet i sammanhanget? Förmodligen ingenting, eftersom de inser att det är politiskt omöjligt. Hellre då bita den hand som föder dem, Sveriges få kvarvarande industrier. För tydlighetens skull vill jag säga att jag inte heller vill göra något åt de fattiga bönderna. Utom kanske att uppmuntra dem att ta anställning i skogsbolagen i stället, så kan de tjäna pengar, betala skatt och köpa mat som är producerad med mer hållbara metoder än svedjebränning.

Jag har sedan länge planerat ett episkt inlägg på detta ämne, men eftersom publiceringen på DN Debatt inte bör stå obesvarad känner jag mig tvungen att göra ett lite kortare inlägg redan idag. Mer på ämnet kommer i ett senare inlägg.

Blogglänkar: Hagwall

Orrozmoln

Jag vet inte om Instagram definieras som en molntjänst, men det borde kanske döpas om till ‘Orrozmolnet’ nu? Häromdagen skrev jag att det bara var en tidsfråga innan någon mediaskribent skulle försöka smeta de nya Göteborgskravallerna på vita medelålders män. D.v.s. när utlandsfödda tonårsflickors inbördes nätmobbing och hedersupplopp går överstyr så är det ändå på något sätt MITT fel.

Och nu börjar de droppa in. Oìsin Cantwell i Aftonbladet tangerade gränsen när han talade om kvinnohat redan dagen det hände. Kvinnor som hatar kvinnor då eller? Igår var internetforskaren Elza Dunkels från Umeå Universitet gäst på Studio Ett och talade om sexism och maktstruktuuurer. Hon påstår att det blivit accepterat att kalla tjejer för könsord, men det är ju helt fel. Vem accepterar det menar hon? Tjejerna själva och deras kompisar? Nej, det visar ju lynchmobben mot den utpekade mobbaren att de inte gör. Vuxenvärlden? Nej, inte på mina barns skola åtminstone. Vad maktstruktuuurerna bestod av beskrevs inte ytterligare, det stannade som vanligt vid tomma floskler.

Men det blir värre. Idag skrev nån genustomte från Lunds Universitet på SvD Brännpunkt och drog till med floskler som könsmaktsordningen som förklaring på att utlandsfödda tonårsflickor mobbar varandra med könsord. Han skriver förvisso en hel del klokskaper, som jag helt håller med om. Men det blir ju lite fel i slutklämmen:

Men ansvaret får aldrig läggas på den som drabbats, utan måste läggas rätt. Ibland är det på förövaren, men än oftare på destruktiva strukturer som vi ständigt lever bland. Inte ens nätet, som ju borde finnas till för alla, går säkert för könsmaktordningen. (Marcin de Kaminski på SvD Brännpunkt.)

Med andra ord, när kvinnor begår brott är det som vanligt aldrig deras eget fel, utan det beror på några osynliga struktuuurer. Underförstått vita medelålders män.

På väg upp bland orrozmolnen

På väg upp bland orrozmolnen

Uppdatering: En tonårsgrabb har nu gått ut anonymt i Aftonbladet och tagit på sig skulden för nätmobbingen. Han har styrkt sitt påstående genom att ge ett giltigt lösenord för ‘mobbingkontot’ till Aftonbladets reporter. Det ställer ju ovanstående i en lite annan dager, men inte mycket ändå. När ovan nämnda skribenter skrev sina texter, stod det i alla medier att den utpekade mobbaren var kvinna. Och ord som könsmaktsordning och struktuuurer ska alltid ifrågasättas. Individer ska dömas eller belönas för sina egna gärningar, inte som representanter för sitt kön. Kollektiv skuld finns inte.

Kvinnans lott

För ett tag sen skrev jag att mannens lott är att skotta snö, för det vill så gott som ingen kvinna göra. Kvinnans lott är å andra sidan att vara moder, för det kan inga män vara hur vi än försöker. Nedanstående musikvideo beskriver en moders vedermödor, med en text som skulle kunna varit skriven av bitt… Maria Sveland. Roligt och fräckt är det trots det.

Den observanta tittaren ser att videon i själva verket är en bilreklam. Det har visst blivit vanligt att företag lägger ut coola eller roliga grejer på sociala medier för att det ska få stor spridning när folk delar det i sin bekantskapskrets. Förmodligen mycket billigare än att annonsera i TV eller tidningar. För några veckor sen la jag ut en annan reklamvideo som spridits på samma sätt, även den riktad till kvinnor.

Milstolpe

Orreskandalen

Först de tråkiga nyheterna, eftersom de fyller förstasidorna. Nu ska man vara väldigt försiktig med att tro på vare sig gammelmedia eller järnrörsnyheterna i de här sammanhangen, men vill man bilda sig en egen uppfattning kan man läsa båda, så ligger sanningen förmodligen någonstans i mitten.

Ärans och hjältarnas språk har tydligen berikats med ett nytt ord idag, orre från persiskans orospu, som lär betyda sköka eller nåt liknande. Och när skolflickor kallades så av en jämnårig tjej på internet så drog dom via Facebook ihop en lynchmobb på 500 personer som skulle ‘tala förstånd’ med den skyldiga på hennes skola. Kravallpolis fick rycka ut med hästar och hundar för att skingra pöpeln. Som brukligt är vid Göteborgskravaller blev det förstås stenkastning mot polisen och vandalisering också. Flickan har nu förhörts för misstanke om grovt förtal och 27 av de som ville lyncha henne är också gripna. Jag är för dåligt insatt för att skriva något klokt, men som ni vet är misandri i media en av mina hjärtefrågor, och man kan ju misstänka att det bara är en tidsfråga innan någon medieskribent skyller det hela på vita medelålders män. Och Oìsin Cantwell på Aftonbladet är farlig nära när han använder ord som kvinnohat i dagens krönika. Men han tar inte steget fullt ut eftersom han vet att varken hon som förtalat eller de som uppviglat lynchmobben, uppfyller ett enda av kriterierna vit, medelålders eller man. Kränkta är de hur som helst, och med tanke på att många av dem kommer från kulturer där ‘brottet’ de förmodligen oskyldligt anklagats för straffas med stening till döds, kan man förstå att de ställer till rabalder i nivå med Muhammedteckningarna för att försvara sin heder. Kvinnor som hatar kvinnor.

Blogglänkar: Tianmi,

Kränkta orrar har bråkat i Göteborg idag

Kränkta orrar har bråkat i Göteborg idag

En milstolpe för mansrörelsen

Så till det jag egentligen tänkte skriva om idag. Ett av de viktigaste målen för den informella men spirande mansrörelsen i Sverige, är att införa könsneutral lagstiftning. Pär Ströms bok Mansförbjudet räknar upp hundratals punkter där män diskrimineras i lagar och officiella regler av myndigheter och privata företag. Jag minns inte om försäkringsbolagens differentierade premier för män och kvinnor fanns med bland Pärs exempel, men svenska försäkringsbolag har sedan länge haft olika priser för män och kvinnor, baserat på statistik för olyckor, sjukdomar m.m. inom grupperna.

I EUs stadgar finns dock principen om likabehandling inskriven, och för 8 år sedan kom även ett EU-direktiv om likabehandling vid tillgång på varor och tjänster, som Sverige är skyldiga att följa. Men p.g.a. den byråkratiska långbänken har det tagit först tills nu att införa det i praktiken. Ändringen innebär att det blir billigare för män att försäkra bil och MC men dyrare med sjukförsäkringar, eftersom män drabbas av fler bilolyckor men färre sjukskrivningar.

Expressen vinklar det förstås i feministisk/ misandrisk anda, med rubriken Dyrare för tjejer att köra bil. De skriver inte heller att det är påbjudet av EU, vilket däremot DN gör i en kort notis. Att svenska politiker själva skulle driva fram detta var kanske inte att förvänta, det måste påtvingas av EU. Expressen intervjuar även feministerna Anna-Klara Bratt och Gudrun Schyman om vad de tycker. Märkligt nog säger båda att de är för könsneutral lagstiftning, vilket inte är det intryck de gett tidigare. Gudruns partikollega har rentav motsatt sig det i TV. Gudrun har förvisso motionerat i Riksdagen om Kvinnlig Värnplikt, men den motionen var en tom symbolhandling som lades fram i ett läge där alla visste att den inte skulle ha någon praktisk betydelse, eftersom den militära grundutbildningen var på väg att avvecklas. Anna-Klara Bratts besvikelse skiner dock genom och hon tycks helt ha missat att feminismen i juridisk mening gick i mål redan 1983, när svenska kvinnor fick alla rättigheter som män hade, plus några till.

Principiellt är feminister för könsneutrala lagskrivningar, det är något som borde genomsyra allting. Men när man gör några förändringar till det könsneutrala så tenderar det ofta att missgynna kvinnor, vilket är paradoxalt. Dessutom är det alltid de små kompensationerna, som tjejtaxa i taxibilar, som ryker. Det går inte åt andra hållet. (Anna-Klara Bratt intervjuas i Expressen)

Maria Ludvigsson på SvDs ledarsida intervjuas också i Expressen. Hon är jämte Smålandspostens Marika Formgren en av de få kvarvarande ledarskribenter i Sverige som brukar leverera sunt förnuft, men där här gången gör hon oss besvikna när hon säger:

– Personligen har jag väldigt svårt för när man betraktar människor utifrån grupper: så här är kvinnor och så här är män. Men rent politiskt så tycker jag att företag ska få lov att sköta sin business som de tycker är bäst. Det här är inte diskriminerande utan snarare en näringspolitisk fråga, ju större frihet man ger försäkringsbolaget – desto bättre är det för deras kunder. (Maria Ludvigsson intervjuas i Expressen)

Med andra ord så tycker hon att företag själva ska få bestämma om de vill behandla olika kundgrupper på olika sätt. Man kan ju köra en transgenusmotor på hennes resonemang – Kanske krogar ska få neka svarta inträde också? Och butiker sätta högre priser för romer, eftersom deras butiksbesök enligt myten kan kosta mer för butiken än de smakar? Nej, Maria, det resonemanget håller inte.

Män har fram tills på fredag fått betala högre bilförsäkringspremier än kvinnor, då de drabbas av fler trafikolyckor

Män har fram tills nu fått betala högre bilförsäkringspremier än kvinnor, då de drabbas av fler trafikolyckor

Hur som helst, när det nya reglementet implementeras på fredag, så passerar Sveriges mansrörelse en viktig milstolpe på vägen mot könsneutral lagstiftning. Pär Ström torde vara nöjd. Nu är det bara några hundra milstolpar kvar.

Blogglänkar: Toklandet, Ekvalist,

Fler bloggtips: Ninni på gruppbloggen Genusdebatten har gett sig på en kritisk granskning av genusvetarnas kurslitteratur och har som första verk valt Nina Björks Under det rosa täcket, vilket när hon läser den visar sig vara nära nog ett skönlitterärt verk.