Kremls hovreporter Pavel Zarubin publicerade i måndags en halv timme lång exklusiv intervju med president Vladimir Putin.
Upplägget var som vanligt en väl förberedd monolog. Presidenten har nämligen för vana att kalla till sig Zarubin när han vill förklara världen.
Och vad var budskapet denna gång?
Många hyser förväntningar på att Putin nu ska komma till förhandlingsbordet på grund av undantagstillståndet på Krim, en allt värre bensinkris och intensiva drönarattacker som slår hårt mot både hemmafronten och den ryska arméns ställningar.
En annan spik i kistan är det faktum att den ryska börsen sjunkit med tio procent sedan början av juni.
Dessutom finns det tecken på att USA:s president Donald Trump har vänt kappan efter vinden och hotar införa nya sanktioner.
Alla dessa problem tvingade Putin att ta bladet från munnen. Men också den här gången förblev han sig själv trogen om målet med anfallskriget: Ryssland måste ”befria” de annekterade regionerna i Ukraina.
Och i stället för förhandlingar hotar han att eskalera.
Om Ukrainas nya fredsförslag
Efter intervjun rapporterades det mycket om att Putin tvingades erkänna den akuta bensinkris som drabbat landet. En kris som han som vanligt tonade ned.
– Vi noterar för närvarande en viss brist, men inte en kritisk sådan.
Men hans viktiga uttalanden om anfallskriget och förhandlingar fick alldeles för lite uppmärksamhet.
Putin hävdade nämligen att Ukraina hade presenterat ett nytt fredsförslag för honom.
En av punkterna går ut på att de ukrainska väpnade styrkorna avstår från drönarattacker mot Ryssland i utbyte mot ett slut på ryska attacker djupt inne på ukrainskt territorium.
Putin vägrade med en aggressiv motivering.
– Våra vedergällningsattacker djupt inne på ukrainskt territorium är betydligt kraftfullare och ärligt talat mer destruktiva, vilket leder till verkligt allvarliga konsekvenser.
”Inte rädda regimen i Kiev”
Vidare menade Rysslands ledare att Ukraina hade föreslagit att begränsa fientligheterna till regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja, och att upphöra med fientligheterna i alla övriga territorier.
Vladimir Putin avvisade även det här förslaget.
– Om vi går med på detta kan de ukrainska väpnade styrkorna dra tillbaka sina trupper från andra regioner och omplacera dessa till de fyra nämnda regionerna.
De fyra regioner som nämns är alltså de som Ryssland illegalt och teoretiskt annekterade redan hösten 2022.
Putins syn på hur realistiskt det är för Ryssland att erövra dessa regioner lämnade inget utrymme för tvivel.
– Med tanke på den katastrofala personalbrist som råder i den ukrainska armén tror de uppenbarligen att detta förslag kan vara deras räddning. Men att rädda regimen i Kiev ingår inte i våra planer, sa han segervisst.
Nya Ryssland här igen
Putin ägnade en betydande del av sin monolog åt att i detalj beskriva situationen vid fronten som han ser den. Och som vanligt upprepade han sitt gamla budskap om att allt går enligt planerna och att den ryska offensiven avancerar överallt.
Men två uttalanden stack ut. Det första bottnade i rysk imperialism.
– De ryska väpnade styrkornas huvuduppgift är att fullständigt befria Donbass och Novorossija, sa Putin.
I rysk kontext handlar Donbass om de ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk. Termen Novorossija är ännu mer komplex.
Termen myntades ursprungligen på 1700-talet av det ryska kejsardömet.
På den tiden syftade det på de områden i södra Ukraina som Kejsarryssland hade erövrat från det Osmanska riket. Området inkluderade bland annat dagens ukrainska städer Odessa, Cherson och Dnipro samt regionen Donbass.
Putin, och andra ryska nationalister, lyfte fram termen Novorossija redan år 2014 när Krim annekterades. Begreppet är en en del av en historisk och politisk ideologi för att hävda att dessa områden historiskt sett är ryska och därför borde tillhöra Moskva.
Presidenten har använt Nya Ryssland tämligen sparsamt under årens lopp. Att han lyfter fram den i den senaste intervjun är ingen slump.
Genom att säga att också Nya Ryssland måste ”befrias” eskalerar han åtminstone retoriken, eftersom begreppet innefattar ett större territorium än de fyra ukrainska regioner som Ryssland annekterat.
Säker zon mot Charkiv
Det andra uttalandet som stack ut signalerade också en vilja att eskalera anfallskriget.
– Ukraina kommer att betala för sina brott i Kurskregionen med förlusten av territorium som behövs för vår säkerhetszon.
Putin kräver alltså en större militär insats i västra Ukraina mot städerna Charkiv och Sumy. De så kallade ukrainska brotten syftar på den överraskande manöver sommaren 2024 då ukrainska styrkor invaderade en del av den ryska regionen Kursk.
Ryska trupper lyckades driva tillbaka ukrainarna först på våren följande år. Och ända sedan dess har Putin krävt en rysk säkerhetszon på den ukrainska sidan av gränsen mot länet Kursk.
Detta är ett krav som återigen verkar ha fått en allt större betydelse i Moskva.
Intervjun lämnade inget rum för tvivel. Vladimir Putin är fortfarande inte intresserad av fredsförhandlingar. I stället är han villig att fortsätta anfallskriget till varje pris tills Rysslands territoriella mål är uppfyllda.
Anders Mård är Svenska Yles Rysslandsreporter. Han har bott i Ryssland och bevakat landets politik och samhälle i över tjugo år.