Luftkvaliteten i Helsingfors förbättrades avsevärt åren 1962–2005, visar en ny studie från Helsingfors universitet.
I analysen har forskarna undersökt luftfilter som Meteorologiska institutet har arkiverat från år 1962 till 2005. Genom att undersöka magnetiska småpartiklar har det varit möjligt att se hur utsläppen har förändrats i takt med att uppvärmning, transport och energiproduktion har utvecklats.
Datan visar att koncentrationen av magnetiska småpartiklar i Helsingfors minskade med hälften mellan 1960- och 1980-talet.
Under 2000-talet var partiklarna i stadsluften en fjärdedel av koncentrationerna på 1960-talet.
Förutom småpartiklar har också mängden bly i luften minskat under granskningsperioden, vilket beror på att det inte längre används blyhaltigt bränsle.
Bra luft jämfört med andra europeiska städer
Katariina Ijäs, sakkunnig på Allergi-, hud- och astmaförbundet rf, är glad att höra att luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats.
– I Finland har vi ju en relativt god luftkvalitet jämfört med många andra huvudstäder i Europa eller globalt.
Bland de viktigaste orsakerna till förbättringen av luftkvaliteten är att uppvärmning i enskilda bostäder har ersatts med centralvärme och att trafik och kraftverk har strängare utsläppsregler.
Fastän studien endast visar data fram till år 2005, tror Ijäs att luftkvaliteten har förbättrats också sedan dess.
– Visserligen har det skett framsteg också efter 2005, och nuförtiden vet vi mycket mer om hurdana hälsoeffekter småpartiklarna – och den kunskapen ökar hela tiden.
Hon tror också att ett fortsatt arbete kring luftkvalitet leder till framsteg också framöver.
– Min magkänsla säger att vi går mot det bättre, eftersom den ökade kunskapen och vetskapen om de möjliga hälsoeffekterna leder till att kriterierna för god luftkvalitet skärps, säger Ijäs.
Människor uppmanas att hålla koll på luftkvalitetsindexet, som visar när exempelvis halten av småpartiklar i luften är så hög att den är skadlig för hälsan.
Enligt Ijäs har det under de senaste åren gjorts mycket för att identifiera riskgrupper, som löper större risk för småpartiklar.
– Riskgrupperna är barn, äldre, hjärt- och kärlsjuka eller de som lider av lungsjukdomar.
Ny teknik har möjliggjort studien
Luftfiltren i studien användes ursprungligen för att upptäcka radioaktiva partiklar. Ny forskningsteknik har gjort det möjligt att också undersöka magnetiska partiklar som fastnat på filtren.
Endast en bråkdel av småpartiklarna i stadsluften är magnetiska, men antalet kan ge en bild av luftkvaliteten.
Magnetiska partiklar är väldigt små, vilket också gör dem skadliga för hälsan. På grund av sin lilla storlek kan de nå även kroppens minsta blodkärl.
En fördel med att undersöka magnetiska partiklar är att de kan användas för att fastställa utsläppskällor.
Studien visar direkt hur driftsättningen av Hanaholmens A-kraftverk (1960) och B-kraftverk (1974), som båda producerade el och fjärrvärme, minskade den småskaliga förbränningen av koks och kol.
Fram till början av 1990-talet ökade utsläppen på grund av trafiktillväxten. När kravet på katalysatorer började gälla, ändrade formen på trafikutsläppen.