Värmen innebär påfrestningar för kroppen, ofta särskilt för äldre med kroniska sjukdomar. Det här innebär att många fler kommer att dö till följd av värme i vårt land under de kommande årtiondena.
– Det finns variation, men i Helsingfors så kan de värmerelaterade dödsfallen åtminstone fördubblas fram till år 2100. Eller så kan de till och med bli sex gånger fler, eller mer än det, säger Lisa Haga.
Hon är forskare vid Meteorologiska institutet och huvudskribent till en vetenskaplig studie på just det här temat.
Hur stor ökning det faktiskt blir har att göra med vilket scenario för utsläpp som påverkar klimatet som förverkligas: ett med måttliga växthusgasutsläpp eller ett med stora.
Om utsläppen fortsätter att öka och planeten blir varmare, ökar också dödligheten.
I det lägre scenariot har man räknat med att vi i samhället lyckas motverka de negativa värmeeffekterna så att hälften av de förtida dödsfallen undviks, medan inga sådana anpassningsåtgärder finns med i det högre scenariot.
Klimatanpassning är centralt
Att försöka motverka klimatförändringen kommer att få en allt viktigare roll under de kommande åren.
– Det viktigaste är att det ska finnas beredskapsplaner för det här. I Finland är våra hus byggda för kyla, inte för värme. Det finns mycket att göra för att få svala inomhusmiljöer, bostäder och vårdhem, just i de här särskilt sårbara grupperna, säger Haga och tillägger:
– Sedan är det också viktigt med långsiktigt planerande i städer. Vi behöver fler grönområden, till exempel i stadsområden, som lite minskar de allra mest extrema temperaturerna under sommaren.
Under det förra årtiondet förekom det cirka 100 värmerelaterade överdödlighetsfall i Helsingfors. Så många fler än normalt dog alltså till följd av värmen.
På 2090-talet beräknas antalet ha ökat till mellan 300 och 3 000 fall under hela det årtiondet, beroende på kombinationen av klimatförändringens styrka, anpassningsåtgärderna och befolkningsutvecklingen.
Tidigare forskning har också visat att det finns en så kallad värmeöeffekt i städerna, vilket gör att de är varmare än landsbygden. Den här skillnaden syns i form av högre dödlighet till följd av värme just i städerna.
Enligt studien skulle den värmerelaterade dödligheten öka i tolv av Finlands nitton välfärdsområden. I fyra områden skulle den här dödligheten vara oförändrad och i tre områden skulle den gå ned.
Att värmerelaterade dödsfall skulle minska i ett varmare framtida klimat beskriver forskarna ändå själva som ett ”kontraintuitivt resultat” som strider mot all befintlig kunskap från andra regioner. Troligen finns det brister i det historiska datamaterial man har haft tillgång till.
Den köldrelaterade dödligheten dominerar
Den optimala dygnsmedeltemperaturen i Finland är 14 grader. Vid den temperaturen dör det minst finländare till följd av värme eller kyla. I söder klarar invånarna i medeltal värme lite bättre än i norr.
Kyla är en betydligt större dödsorsak än värme, och det positiva när klimatet värms upp är att de köldrelaterade dödsfallen samtidigt kan minska.
I nuläget räknar forskarna med att det sker 1 452 dödsfall per år till följd av kyla i Finland, vilket kan jämföras med endast 45 årliga dödsfall till följd av värme.
Men forskarna varnar för att om befolkningen växer, vilket den väntas göra i storstäderna, så kan antalet som dör av kyla ändå öka i rena siffror – helt enkelt för att fler utsätts för den.
Kylan belastar hjärt- och kärlsystemet samt andningsorganen och ökar risken för förtida dödlighet. Den högre dödligheten under vinterhalvåret har också koppling till indirekta effekter, såsom spridningen av influensa och andra infektioner.
– I global forskning vet vi att köldrelaterad dödlighet är den som dominerar. Men den största ökningen sker nu i den här värmerelaterade dödligheten, säger Lisa Haga på Meteorologiska institutet.