En av Folkhälsans allra första simskolor ordnades på Sarvsalö redan år 1929. Men sen 2006 har simskolan lyst med sin frånvaro, tills i sommar. Tack vare initiativ från lokalbefolkningen och ett samarbete med Sarfsalö byaråd har man nu kunnat ordna simskola på ön igen.
Vändningen kom i vårvintras när Anna-Lie von Hausen ringde Paula Henriksson, simombud vid Folkhälsan i Pernå, med initiativet att starta simskolan igen. De tror att flera orsaker kan ligga bakom att simskolan inte ordnats där på nästan två decennier.
– Det har saknats någon som tagit initiativ, och så har kanske intresset dalat, säger von Hausen.
Henriksson påpekar att det faktum att Sarvsalö dessutom är ganska avlägset kan ha haft en inverkan, särskilt när det redan ordnas simskolor i Forsby och Pernå kyrkby.
Henriksson och von Hausen berättar att Sarfsalö byaråd har varit avgörande för att projektet skulle kunna genomföras. De har bidragit både ekonomiskt och med talkoarbete. De ser till att gräsmattorna är klippta och att området är tryggt och rent. Även staden har ställt upp med ekonomiskt stöd.
Säkerhet allt viktigare efter fjolårets tragedier
Efter förra sommarens drunkningsolyckor har vikten av simkunnigheten blivit allt tydligare. Det har gjort simskolornas betydelse ännu viktigare. Att kunna simma handlar inte bara om en fritidsaktivitet, utan om trygghet och säkerhet vid vatten.
Johanna Andersson, simlärare vid Folkhälsan, berättar att säkerhetsarbetet de gör är omfattande. I de simskolor hon undervisar vid finns en så kallad ”livräddningsdag” där barnen får lära sig om allmän vattensäkerhet och vad man bör tänka på när man rör sig nära vatten. Man diskuterar även vinterns utmaningar, som risken att falla genom isen.
Barnen får också praktisk erfarenhet till exempel genom att simma med kläderna på och prova olika livvästar.
– Om man faller ur båten så kanske man har på sig en flytväst och tjocka shorts, och då är det bra att man förstår att man inte kan röra sig på samma sätt som med simkläder i simhallen, förklarar Andersson.
Anna-Lie von Hausen understryker hur viktig simkunnighet är, och speciellt vikten av att kunna simma utomhus.
– Det är en helt annan sak att lära sig att simma i hav än att lära sig att simma i simhall. Man kan möta båtar, det kan finnas vågor och vattnet kan vara oberäkneligt. Man måste veta hur man rör sig i vattnet på ett annat sätt.
Som svar på kritik om att grupperna skulle vara för stora och att simma utomhus inte alltid är idealt, förklarar Andersson att skillnaderna egentligen inte är så stora. Maxantalet för varje grupp är tio barn både i strandsimskolor och i simhallar.
Varierande popularitet runtom i Östnyland
Deltagarantalet i simskolorna varierar kraftigt årsvis och från ort till ort.
– I Pernå har deltagarantalet varit en berg- och dalbana. Vissa år kan det ha varit 70 deltagare totalt, andra år 30, säger Paula Henriksson.
Hon tror att en stor orsak kan vara att simskolor inomhus verkar bli allt mer populära. I Borgå och Lovisa är simskolor inomhus mycket eftertraktade och grupperna fylls snabbt, delvis eftersom simhallarna är så små. Henriksson tror också att många föräldrar inte vill binda sig och ägna två veckor av sin semester åt barnets simskola.
I Sibbo har platserna fyllts relativt bra i sommar. Där har man anställt tre simlärare, både för att nya ska kunna komma in i branschen och för att ha med erfarna lärare. Janica Sundbäck, simombud vid Folkhälsan i Sibbo, tror att en möjlig orsak till att det har varit relativt lätt för dem att hitta simlärare kan vara att de kan erbjuda fem timmar arbete per dag och under fyra veckors tid.
Lappträsk har haft bra deltagarantal i flera år. Petteri Aaltoainen, idrottsinstruktör vid Lappträsk kommun, tror att en välbekant simlärare i en liten kommun skapar trygghet:
– Det gör att barnen gärna deltar i simskolan år efter år. Samtidigt känner simläraren till barnets utveckling i simkunnighet och kan fortsätta undervisningen där man slutade senast.