Nikotinpåsar och e-cigaretter misstänks öka risken för blodpropp bland unga

E-cigaretter ökar blod­propps­bildningen hos unga friska personer. Detsamma gäller sannolikt nikotinpåsar, säger läkare.

Nikotinpåsar i en kioskhylla.
Preparat med nikotin höjer blodtrycket, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och sannolikt också blodpropp. Bild: Jenny Matikainen / Yle

Det är mycket ovanligt att en ung, frisk människa drabbas av blodpropp.

Ändå händer det och då är reaktionerna ofta förbluffande, säger läkaren och specialisten i internmedicin Robert Bergholm. Han har över tjugo års erfarenhet i branschen och är speciellt insatt i bland annat diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma.

– När jag jobbat på sjukhus och unga kommit in med ambulans eller helikopter och jag talat om för dem att de har blodpropp, har de blivit riktigt förvånade.

Ofta tänker man att blodproppar är något som bara drabbar äldre, men det händer alltså också fullt friska människor under 40 år. Årligen konstateras mellan 500 och 1 000 fall i den ålderskategorin, berättar Bergholm.

Det vanligaste är då att man fått en blodpropp i benet. I mer sällsynta fall rör det sig om blodpropp i lungan.

Enligt Bergholm har förekomsten av blodproppar bland unga friska personer varit relativt konstant en längre tid, men det finns tendenser som hotar att öka fallen.

Det finns studier som tyder på att e-cigaretter ökar risken för blodproppar bland unga som är vid god hälsa.

Sannolikt har det här att göra med nikotinet i e-cigaretterna, samma ämne som finns i de populära nikotinpåsarna. Nikotin har en kärlsammandragande effekt och kan påverka blodets förmåga att levra sig, vilket är den troliga mekanismen bakom den ökade risken.

Bergholm säger att det behövs mer forskning kring det här, men:

– Jag skulle inte bli förvånad om det snart visar sig att risken för blodproppar ökar kraftigt också när man använder nikotinpåsar.

Lev lagom sunt

Robert Bergholm vill inte skrämma upp folk, men rekommenderar att man låter bli att använda nikotin i alla dess former.

– Det är en helt onödig risk att ta.

I övrigt är det bästa sättet att förebygga blodproppar att leva någorlunda hälsosamt, röra på sig och undvika att gå upp i vikt.

– Övervikt och fetma ökar risken för många sjukdomar – också blodpropp.

Ärftlighet, bruk av östrogenpreparat som p-piller, graviditet och långvarigt stillasittande exempelvis under långa flygresor är andra riskfaktorer i sammanhanget.

Blodproppar går att behandla

Men hur vet man då om man fått en blodpropp?

Propp i benet ger ofta svullnad, smärta i benet och kanske kan benet få en blåaktig ton. Om proppen har hunnit vandra vidare till lungan är symtomen mer diffusa, men då försämras ofta allmäntillståndet fort. Man kan få svårt att andas och smärtor i bröstet. Då är det bråttom.

– Ring 112. I värsta fall kan man dö av en propp i lungan, säger Robert Bergholm.

Det är ändå relativt ovanligt och då handlar det ofta om äldre, sköra personer som också har andra sjukdomar.

Misstänker man blodpropp i benet ska man också söka hjälp, men det är inte lika akut, säger Bergholm.

– Inom ett till två dygn efter att ha fått symtomen ska man be en läkare kolla upp det.

Blodproppar behandlas oftast med blodförtunnande mediciner. Kuren kan pågå i upp till sex månader.

Om man får blodpropp igen eller om det visar sig att man har en genetisk tendens att få proppar kan medicineringen fortgå livet ut.

Vilka hälsorisker tänker du på när du gör val om vad du konsumerar? Påverkar ny forskning dina vanor? Kommentera!