Start

Hur vet man när det är dags att åka till skyddshem? Här får du hjälp om du är rädd hemma

Skyddshemmen i Finland tar emot kvinnor, män och barn som utsätts för våld i nära relationer. Hjälp finns att få – det första steget är att ta kontakt.

En leksakshund ligger på en barnstol vid ett rött barnbord. I bakgrunden ligger en leksaksåsna.
Våldet tar sällan paus under högtider utan kan i många fall tillta. Bild: Nicole Hjelt / Yle

Tommi Tolmunen, föreståndare på skyddshemmet Tilkka i Helsingfors, vet hur vanligt våld i nära relationer är i Finland.

Det handlar om ett allvarligt samhällsproblem som berör människor i alla samhällsskikt.

– Vi har ofta fullt hus. Det samma gäller för hela Helsingfors. Beläggningen är hög, liksom på många andra håll i landet, säger Tolmunen.

Person blir intervjuad.
Tommi Tolmunen är socialarbetare och föreståndare för skyddshemmet Tilkka i Helsingfors. Bild: Alexander Lindroos / Yle

Någonstans i Finland finns det ändå alltid en plats på ett skyddshem, också om det tillfälligt är fullt i din egen hemkommun.

Det viktigaste är att ta första steget

– Vi har en överblick av hela landets situation och kan hjälpa, säger Tommi Tolmunen.

Skyddshemmen är till för dem som utsätts för eller riskerar att utsättas för psykiskt eller fysiskt våld i nära relationer.

Men när är det dags att söka hjälp?

– En bra tumregel är att fundera på om man är rädd. Om du är rädd hemma, eller om grälen är så allvarliga att du fruktar att något ska hända, då kan det vara dags, säger Tolmunen.

Video: Alexander Lindroos/Yle

Hjälp för hela familjen

Våld i nära relationer drabbar människor oavsett ekonomi eller bakgrund. Tolmunen poängterar att det finns många orsaker till varför våld uppstår.

– Allt från stressiga livssituationer i småbarnsfamiljer till att någon saknar verktyg för att hantera konflikter utan att ta till våld. I vissa fall kan våldet vara planerat och systematiskt och innefatta förförföljelse och stalking.

Ett julpyssel står ovanpå en kökshylla.
Enligt Tolmunen behöver det inte handla om fysiskt våld – det kan lika bra handla om strikt kontroll eller hotfull stämning. Bild: Alexander Lindroos / Yle

– Vi erbjuder samtalsstöd för att stabilisera situationen och hjälpa personen att tänka klarare kring framtiden. Många har svårt att fatta beslut mitt i krisen. Vårt mål är att situationen ska hinna lugna sig, säger Tolmunen.

Först sedan kan man fatta beslut om framtiden.

– Vistelsen hos oss varar i genomsnitt i tre veckor, men minst en vecka rekommenderar vi, säger han.

På skyddshemmet får klienterna både känslomässigt och praktiskt stöd, till exempel hjälp med att ordna bostad eller byta barnet till en annan skola.

Omkring 35 procent av klienterna är barnfamiljer. Barnen behandlas också som klienter med rätt till samtal och stöd på sina egna villkor.

– Det kan ibland vara en överraskning för föräldrar att barnen vet mer än man tror om vad som händer hemma.

Våldet har ett kön – men drabbar alla

Debatten om våld i nära relationer handlar ofta om mäns våld mot kvinnor, men Tolmunen understryker att också män kan vara offer.

Ungefär tio procent av klienterna på skyddshemmen är män:

Video: Alexander Lindroos/Yle

– Tittar vi på statistiken är det ändå oftast män som är förövare. Våldet är könat. Det handlar på djupet om norme, om hur pojkar och flickor lär sig att hantera känslor och behandla andra. Det här borde vi prata mycket mer om, både i skolor och hemma, säger han.

Tolmunen betonar att våld i nära relationer är mycket vanligare än många tror. Det är viktigt att bryta tystnaden.

– Många känner sig ensamma och tror att deras situation är unik, men så är det inte. Det här är ett allvarligt samhällsproblem som vi måste tala mer om.

Inom forskning talar man om den så kallade våldscykeln som består av olika faser i en våldsam relation. Våldet förekommer sällan hela tiden, men ofta med jämna mellanrum.

Det är ändå viktigt att minnas att alla våldsamma relationer inte följer samma cykliska mönster.

Våldsspiral. Hur våld i nära relationer kan se ut.
Den så kallade våldscykeln är vanlig i relationer där det förekommer våld. Bild: Piteå kommun, Jyrki Lyytikkä / Yle

Funderar du på att åka till skyddshem?

Det är bra att kontakta skyddshemmet per telefon innan du åker dit. Då får du information om hur du ska ta dig dit samt försäkrar dig om att det finns plats.

Om möjligt, packa med dig dina personliga saker (plånbok, kläder, mediciner). För barnen är det bra att packa med till exempel ett eget gosedjur för trygghet.

På skyddshemmet får du mat, sängkläder och nödvändiga hygienartiklar.

Du får ett eget rum och personal finns på plats dygnet rum. Inga utomstående kommer in på skyddshemmet utan tillstånd.

I Finland har det sedan 2015 funnits en lag om skyddshem. Skyddshemmen lyder under Institutet för hälsa och välfärd THL.

Det finns alltid lediga platser på något skyddshem.

Skyddshemsplatserna har sedan 2015 ökat från 114 till 231, alltså platserna har mer än dubblats på tio år.

Har du egna erfarenheter av skyddshem?

Fick du den hjälp du behövde? Hur gick det sedan? Hör gärna av dig till mig så att jag kan följa upp det här viktiga temat!

Om du kan tänka dig att berätta din historia för mig, också anonymt går, lämna dina kontaktuppgifter!

All information du delar behandlas konfidentiellt.

Laddar formulär...