En våg av ukrainska drönarattacker slår hårt mot Rysslands oljeraffinaderier.
Under de senaste månaderna har minst 14 av Rysslands 38 oljeraffinaderier utsatts för attacker.
Medan kriget längs fronten har gått in i ett utnötningsskede, markerar den ukrainska drönarkampanjen mot Rysslands energiinfrastruktur en betydande strategisk framgång.
Hittills har räderna påverkat cirka 20 procent av Rysslands kapacitet att förädla oljeprodukter.
Flera ryska medier rapporterar om hur bensinbristen blivit allt mer akut samtidigt som bilisternas frustration ökar då priserna skenar. Dessutom har flera regioner tvingats begränsa hur många liter bensin en kund får köpa.
Stopp till nyåret
I ett försök att lösa problemet har regeringen tvingats förlänga exportstoppet för bensin till årsskiftet för att säkra den inhemska marknaden.
– Den här krisen har potential att bli väldigt allvarlig, säger Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet.
Ryssland har också tvingats omdirigera flödet av råolja på grund av attackerna.
– Om raffinaderier slås ut exporterar man i stället råoljan direkt. Men det är en betydligt sämre affär eftersom det finns större vinstmarginal på raffinerade produkter, säger Wachtmeister.
Ifall Ukrainas kampanj blir lång kan läget förvärras och leda till permanenta negativa konsekvenser på lång sikt. Wachtmeister säger att det blir intressant att följa utvecklingen inför vintern.
– Då blir det stopp i distributionsledet. Och det kan innebära att man måste stänga oljefält.
– Ifall det här sker på vintern förstörs fälten när brunnar fryser sönder och reservoarer skadas.
Brist runt om i landet
Hittills har brist på bensin registrerats i minst 21 ryska regioner, från fjärran östern till södra Ryssland.
Till och med i huvudstaden Moskva har vissa stationer förbjudit försäljning av bensin i dunkar.
Särskilt hårt drabbad är den annekterade halvön Krim. Här har myndigheterna infört ett tak på 20 liter bensin per kund och fastställt maximipriser på olika bränslesorter.
De påminner ryska folket om att det pågår ett krig i Ukraina. Men det slår också mot de ryska inkomsterna
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm
Små bensinstationer har drabbats hårdast, då de är beroende av inköp på råvarubörsen där priserna har stigit med över 50 procent sedan vintern.
Hittills har minst 360 stationer tvingats stänga.
Bensinpriserna har stigit med 8 procent sedan början av året, dubbelt mer än den officiella inflationstakten. Ökningen har inte varit lika dramatisk som många förutspått eftersom regeringen kontrollerar priset.
Slag mot Rysslands ekonomi
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, betonar att Ukrainas drönarattacker mot raffinaderierna är en medveten strategi.
– Dels vill man påminna det ryska folket om att landet faktiskt har det här kriget mot Ukraina. Men det här slår också mot de ryska inkomsterna.
Hur krisen utvecklas avgörs mycket av hur allvarliga skadorna på industrin faktiskt är. Det är fortfarande oklart om skadorna kan repareras inom en vecka eller om det kommer att ta betydligt längre tid.
Om Ukraina dessutom fortsätter sina attacker finns det en risk att Rysslands förmåga att förse sin hemmamarknad med oljeprodukter försämras ytterligare.
Och Becker betonar att Rysslands olje- och gasintäkter är helt avgörande för finansieringen av anfallskriget mot Ukraina.
– Och det är naturligtvis mot den bakgrunden som det blir extra viktigt för Ryssland att visa att landet kan hantera den här typen av attacker.
– För skulle det här påverka hela oljeproduktionen, då har man riktigt stora problem i Ryssland.
Militären flyttar resurser
Än så länge är strategiska sektorer som transport, jordbruk och försvar tämligen trygga, eftersom de främst är beroende av diesel, där Ryssland har ett överskott.
Men den ukrainska kampanjen tvingar också Ryssland att dra bort resurser från fronten för att bekämpa attackerna mot raffinaderierna som ligger utspridda över hela landet.
Forskaren Becker pekar också på att attackerna kan skapa oro utanför Ryssland:
– Jag tror att attackerna kan skapa en rädsla utanför Ryssland. Vad händer den dagen som Ukraina siktar in sig på de här olika hubbarna för råoljeexport?
– Då påverkas också Rysslands tillförlitlighet som oljeexportör.
Volga i skottgluggen
Att attackerna nu riktas mot nya områden har fått större konsekvenser än tidigare kampanjer.
Ukraina har den här gången slagit till mot raffinaderier längs med floden Volga. Det är ett område som är avgörande för den ryska bensinförsörjningen och som betjänar både tätbefolkade områden och viktiga jordbruksregioner.
Sergej Vakulenko, ekonomisk expert vid tankesmedjan Carnegie Russia i Berlin, konstaterar att flera raffinaderier har träffats upprepade gånger, vilket försvårar reparationsarbetet.
”Reparationer efter en attack kan ta allt från tre dagar till tre månader, med ett genomsnitt på omkring tre veckor”, skriver han i en rapport.
Import och reserver
För att mildra effekterna har Ryssland delvis kunnat omfördela bensin från mindre drabbade regioner och använda statliga reserver. Importen från Belarus har också ökat.
Om krisen förvärras kan regeringen tvingas till mer drastiska åtgärder, som att avskaffa priskontrollen.
– Det hade man ju gjort i en marknadsekonomi där man vill se till att knappa resurser används effektivt, men det här är en väldigt känslig politisk fråga, säger Becker.
– Jag tror inte regeringen kommer att släppa kontrollen över priserna.
Andra alternativ är att tillfälligt sänka kvalitetskraven på bränsle. I värsta fall kan ransonering bli aktuellt i drabbade regioner.
Utsikter framåt
Trots allvaret tar den ryska regeringen bensinbristen med ro. Enligt vice premiärminister Aleksandr Novak är situationen ”helt under kontroll”.
Myndigheterna påpekar att de flesta av landets raffinaderier fortfarande producerar bensin, om än i mindre mängder.
Ryska experter bedömer också att marknaden stabiliseras i slutet av oktober, så länge ingen ny våg av attacker rullar in.
Samtidigt fortsätter ilskan bland vanliga bilister växa i takt med köer och prishöjningar. Medan staten prioriterar försörjning till industri, jordbruk och militären, är det konsumenterna som drabbas hårdast.