Patrik Hagman: Socialt umgänge ger hopp, Jesus festade för att rädda världen
Hur stoppar vi polariseringen av samhället, räddar klimatet och stärker demokratin? Genom att träffas och lära känna varandra igen, säger teologen och författaren Patrik Hagman.
Patrik Hagman är doktor i teologi och författare. Han kommer ursprungligen från Korsholm och är verksam i Svenska kyrkan. Bild: Kosmos Fredriksson, grafiikka: Yle/Clas Christiansen
Tommy Wallin
Ökade koldioxidutsläpp och krig som aldrig vill ta slut. Beslut om ökad jämlikhet och rättvisa som rullas tillbaka. Och mitt i allt detta vi människor, allt vilsnare, allt räddare. Finns det något vi kan göra?
Den frågan ställer teologen och författaren Patrik Hagman i sitt sommarprat.
– Under de senaste decennierna, och framför allt efter pandemin, har vi börjat umgås allt mindre. Vi stannar hemma och tittar på tv-serier i stället för att gå ut. Vi bjuder allt mer sällan hem folk, säger Hagman.
Det här innebär att de sociala nätverken som håller ihop vår värld blir allt glesare och skörare. Samtidigt blir vi tråkigare och tappar vår känsla för att kunna påverka världen.
– För ärligt talat: mycket lite av värde blir gjort när vi sitter ensamma hemma framför skärmen.
Hagman blev doktor i teologi år 2008 och är en aktiv debattör i andliga frågor i både Sverige och Finland. Han leder också Svenska kyrkans utbildning för unga skribenter och har i flera av sina böcker skrivit om kyrkans roll i samhället och vad vi kan lära oss av att läsa heliga skrifter.
– Det är när vi träffas som vi kommer på nya tankar, lär oss av varandra, byter perspektiv. Och det gäller särskilt när vi umgås med dem som är lite annorlunda än vi själva.
En lösning enligt Hagman är helt enkelt att titta på vad Jesus gjorde.
– Hur gjorde Jesus när han ville rädda världen? Jo, han gick på fest! I evangelierna är det fest på nästan varje sida.
Hur kan flera fester stoppa klimatkrisen?
– Det största hotet vi lever med i vår värld är faktiskt inte koldioxidutsläpp, och inte heller maktgalna diktatorer eller miljardärer som förlorat kontakt med verkligheten. Det är förtvivlan.
För att påminnas om vad som är viktigt i livet behöver vi ordna en fest.
– Vi behöver träffa varandra och se att vi inte är så olika som vi intalat oss. Vi behöver uppleva den där känslan som infinner sig på en bra fest: Känslan av att allt är möjligt. Känslan som vi brukar kalla för hopp.
