Den uppmärksamma nyhetskonsumenten har kanske lagt märke till att Svenska Yle liksom andra nyhetssidor rapporterat friskt om att antalet fall av könssjukdomar stadigt ökar.
Vi frågade sexualrådgivaren och hälsovårdaren Gillan Suvisaari om vad den här ökningen berättar om vår samtid.
– Det berättar att folk är sexuellt aktiva, men också att man inte testar sig, inte använder skydd och kanske inte meddelar åt sina partner om man har symtom eller att man fått en smitta.
En femtedel av högstadieeleverna skippar preventivmedel
Majoriteten av dem som diagnostiseras med klamydia och gonorré är mellan 15 och 35 år, och i fjol var den näst största åldersgruppen som smittats med klamydia personer mellan 15 och 19 år.
Suvisaari tycker att testmöjligheterna borde bli fler för högstadieelever och studerande på andra stadiet.
Hon hänvisar till enkäten Hälsa i skolan som görs på initiativ av Institutet för hälsa och välfärd.
Där framkommer det att över 20 procent av åttonde- och niondeklassarna inte använde något preventivmedel under sitt senaste samlag.
– Studerandehälsovården har erbjudit möjligheten att göra hemtest redan i många år, det är något som skulle kunna erbjudas också för högstadieelever och studerande på andra stadiet. De som känner att det blir för mycket att gå till en hälsostation och sedan till laboratoriet kunde i stället få göra hemtest.
Det behövs mer information på andra stadiets utbildningar
Elodie Böhling tog studenten i våras.
Hon minns att de pratade mycket om könssjukdomar i sexualundervisningen på högstadiet och är nöjd med den information de fick då. I gymnasiet var temat inte längre på tapeten.
– Där lärde vi oss mer om reproduktion ur ett biologiskt perspektiv snarare än ur ett socialt perspektiv, säger Böhling.
Böhling tycker att ämnet borde diskuteras mer på andra stadiets utbildningar.
– Det är lätt hänt att man glömmer det man lärt sig i högstadiet om man inte själv tycker att det är viktigt. Då behövs en påminnelse.
Trots att sexualfostran inte är en del av alla utbildningsprogram på andra stadiet finns det enligt Gillan Suvisaari sätt att introducera ämnet på andra vägar än under lektionerna.
– Även om varje skola har en skolhälsovårdare vore det bra att ha en sexualrådgivare som kan jobba med de ämnena. Många hälsovårdare är sexualrådgivare, men när man har en grunduppgift som hälsovårdare hinner man inte alltid med sexualfostran, säger hon.
Tryggt diskussionsklimat är A och O
Teo Torrkulla börjar sitt andra år på gymnasiet i höst. Han har inget att anmärka på gällande sexualundervisningen i högstadiet.
Han upplever att läraren var kunnig och skapade en trygg miljö för eleverna, något han tycker är A och O för att sexualundervisningen ska tjäna sitt syfte.
– Vi gick igenom de vanligaste könssjukdomarna, vilka symtom de ger och hur de sprids. Vi fick hela tiden ställa frågor, något som bidrog till att det inte blev en pinsam stämning. I stället blev det en diskussion där vi elever fick vara delaktiga.
Han konstaterar att det finns många som vill ha information om könssjukdomar och hur man skyddar sig mot dem.
Därför måste möjligheten till rådgivning vara lättillgänglig.
– Det är viktigt att eleverna har en trygg kontakt med läraren eller skolhälsovårdaren så att de lätt kan få svar på de frågor de har. Det bidrar till ett mer hållbart förhållningssätt till könssjukdomar.
Så stor tillgång till skydd som möjligt
Teo Torrkulla har inte märkt att det i hans kretsar skulle finnas någon skam kring att använda kondom. Det som däremot upplevs som jobbigt för somliga är att få tag på dem.
– Om man gör skydden mer tillgängliga kan man lättare öka medvetenheten om varför de används; inte bara för att förebygga oönskade graviditeter utan också för att förebygga könssjukdomar.
För alla som jobbar med ungdomar är det viktigt att granska sin attityd och fråga sig hur man talar med människor
Gillan Suvisaari, sexualrådgivare och hälsovårdare
Suvisaari skriver under på att eleverna ska få tillgång till skydd så anonymt som möjligt, och påminner om att kondomer kan beställas på nätet.
– När jag jobbade som hälsovårdare ställde jag kondomerna utanför mitt rum. Jag tyckte inte att eleverna skulle behöva komma in till mig, eftersom det höjer tröskeln ytterligare. På hälsocentraler delas de ut, hur aktivt man ställer fram dem är en annan sak.
Bemötande väger tungt
Gillan Suvisaari understryker att sexualitet bör betraktas som en del av hela människans hälsa.
– Riskfyllt beteende och självskadebeteende kan ofta gå hand i hand med sådana här situationer. Man kanske inte bryr sig om sig själv och tänker att det inte har någon skillnad om man får en könssjukdom. Då är det alltid viktigt att bemöta personen som en helhet.
På frågan om hur kommunikationen ska ske för att budskapet om hur stor spridningen är ska gå fram svarar Suvisaari att det till stor del handlar om bemötande och tilltal.
– För alla som jobbar med ungdomar är det viktigt att granska sin attityd och fråga sig hur man talar med människor. Skrämmer man bara eller är man mer positivt inställd till att folk talar om de här sakerna? Eftersom det sprids mer könssjukdomar så måste vi göra något åt saken.