Internationell handel mellan länder och över kontinenter har funnits i århundraden, inklusive tidigare civilisationer. Traditionellt bestod internationell handel av varor som textilier, livsmedel, kryddor, ädelmetaller, ädelstenar, konstföremål och diverse föremål över gränserna. Alla har hört talas om sidenvägen, bärnstensvägen och andra berömda rutter som existerade, samt de hamnar och bosättningar som blomstrade tack vare handeln, som bedrevs via både landvägar och sjövägar.

Vi har kommit långt sedan förr och internationell handel har idag fått en ny dimension. Det var ett faktum tidigare att handelns inverkan mellan två länder inte var begränsad till enbart ekonomi, utan även gav näring åt politiska och sociala ambitioner.

Idag, med den tekniska utvecklingen och globaliseringens inverkan, har det blivit nödvändigt för alla länder att engagera sig i internationell handel för sin överlevnad.

Olika faktorer, inklusive men inte begränsat till industrialisering, utveckling av transporter, globalisering, teknik som möjliggör handel och kommunikation, har bidragit till förändringar i formatet för affärsorganisationer såväl som handelsmetoder..

Företag och organisationer är idag inte längre enheter med lokal identitet. Multinationella organisationer har uppstått under förra århundradet med närvaro över hela världen. De har faktiskt krympt jorden och förändrat hur företag bedrivs. Företag begränsar sig inte längre till lokala marknader. De är inte längre beroende av lokala resurser. Dessa företag etablerar tillverkning där det är gynnsamt vad gäller tillgång till billigare resurser samt stöd från lokala myndigheter, och geografiska gränser stör dem inte när det gäller marknader. De finns överallt.

Teknologi i termer av kommunikation såväl som mjukvaruteknik har förändrat hur företag hanterar aktiviteter, oavsett om det gäller tillverkning, inköp, ekonomi eller försäljning. Idag driver mjukvaruapplikationer processerna och arbetar med tankens hastighet.

I nuvarande situation har inget land råd att isolera sig från och inte delta i globaliseringen.Även om länder öppnar sina ekonomier för global konkurrens måste de gå mycket försiktigt fram för att inte störa sin inhemska ekonomi och skyddade industrier. Denna balansgång hanteras ofta genom enskilda länders handels- och tullpolitik, som utgör en del av varje lands utrikeshandelspolitik som styr dess inställning till internationell handel.

Efter andra världskriget spelade Världshandelsorganisationen (WTO) en viktig roll i att underlätta och försöka effektivisera den globala handeln och tullstrukturerna i syfte att gå mot frihandel. Men i verkligheten kan frihandel bara vara en dröm så länge det inte råder jämlikhet mellan utvecklade och utvecklingsländer.

Idag är de flesta länder parter i flera bilaterala såväl som multilaterala tull- och handelsavtal som GATT — Allmänna tull- och handelsavtalet, genom vilka de reglerar import och export till och från specifika länder.

Under de senaste decennierna har vi sett framväxten av export och import av tjänster, och den växer kontinuerligt.Utvecklingsländer utnyttjar sitt intellektuella kapital för att tillhandahålla mjukvarutjänster till de utvecklade länderna.

Dagens internationella handel har många fler nya dimensioner som immateriella rättigheter, en mängd olika tjänster, handelsrelaterade investeringar, bilaterala och multilaterala handelsavtal, fastställande av villkor för handel med tjänster, investeringar samt skapandet av ett klimat för tvistlösning.

Att hantera internationell handel har flerdimensionella aspekter som varje land måste beakta. Alla politiska, ekonomiska eller andra händelser var som helst på jorden påverkar varje lands internationella handel. Vi har sett effekterna av en recession i ett land som påverkar hela världen. Vi har också sett effekterna av en finansmarknadskrasch i ett land som får ringar på vattnet över hela världen.

Varje affärschef som ansvarar för en affärsfunktion i en organisation idag skulle behöva vara utrustad med makroförståelse för världshandel, makroekonomi, makrofinansiering och dess inverkan. Han behöver förstå export- och importpolicyer och -förfaranden i olika länder på mikronivå för att kunna styra sin verksamhet framåt i enlighet med den rådande miljön. Det är hans förmåga att förutse riskerna, bedöma effekterna och hantera riskerna som kommer att vara skadliga för organisationens framgång.