Motiven i vardagen

29 april, 2026 — Lämna en kommentar

197 utvalda svartvita bilder på jakttorn i skogen. Under 7 år fotograferade Tore Hagman landskapets väntplatser i Västergötland. Jaha tänker ni kanske, bilder på 4 grövre pinnar resta i skogen med ett golv högst upp där jägare sitter och väntar… hur kul är det att se bilder på?! Så kan säkert många resonera.

Men inte jag, det jag gillar med dessa och liknande bilder är att motiven finns runt oss i vardagen men vi väljer kanske att inte se dem. Men får vi upp ögonen för vissa motiv så kan det bli en hel bildserie av detta och det är ofta bildserien av liknande motiv som gör det. Nu var det inte bara 4 pinnar i skogen som visades utan alla jägare och jaktlags kreativitet. Här visades finurliga lösningar, nödlösningar eller lösningar med humor och stor kreativitet och konstnärlighet, som bilden på omslaget, ett jakttorn byggd som en älg. Det bästa är att vi inte behöver resa land och rike runt för att hitta dem.

Jag gillade verkligen denna utställning och bilderna i boken och det gav inspiration att se motiven runt oss i vardagen.

Jodå, några jakttorn har hamnat på minneskortet i min kameran. Men bara dessa plockepinntorn… än så länge. 😉

Avgränsat

28 april, 2026 — 8 kommentarer

Några timmar av gårdagen ägnade jag åt att ta bort staket på två platser inne på tomten och som nu inte behövs. Förre ägaren hade avgränsat tomten av anledningar som sonen och svärdottern inte riktigt förstod. Staketen fick stå kvar under några år men nu hade staketen sett sina bästa dagar så det var dags att ta bort. Några staketstolpar hade jordspett några av stolparna var nedsatta i betong. Det gick förvånansvärt lätt att ta bort staketen med stolpar och allt.

Sedan var det bara att montera bort alla ribbor och spjälor lasta in i bilen och ta sig två vändor till återvinningen som just öppnat för dagen.

Främsta anledningen är ju att man givetvis vill hjälpa till att fixa sånt som står på deras önskelista. Men jag känner också att det blir träning för muskler som legat i träda. Så jag var lite mör på kvällen men idag känns det bra. 🙂

Frugan tog trimmern och krattan och gjorde snyggt runt om på tomten. Kaffe i lä mot solväggen blev det också.

Lågmält vid havet

24 april, 2026 — 37 kommentarer

Överlag vill jag att min miljö och omgivning skall vara lågmäld, då trivs jag allra bäst.

Som en händelse har Elisa temat lågmält i sina fem frågor idag.

Vad får gå lite långsammare just nu? Kanske våren, nu är en tid som lockar mig ut i naturen. Det är lågmält just nu, inga instekter surrande runt huvudet, inga skränande måsar (fast i samhället har de kommit nu). Jag har just nu fastnat för havsnära miljöer där jag haft några riktigt sköna dagar med avkopplande promenader/vandringar utan att trängas, bara vinden och vågskvalp och väldigt lågmält. Med kameran givetvis.

Vad gör du i ditt tempo utan att jämföra dig med andra? Allt skulle jag tro. Jag har ingen att jämföra mig med. Fast jag vill inte ha saker och göromål på kö. Jag tar nog tag i ”måsten” direkt.

Vad får vara ”good enough” just nu? Min kamerautrustning… i vart fall idag. 😉 Fast en kan ju alltid snegla åt något nytt och möjligen bättre, men ingen flashig show off-utrustning… lågmäld skall den vara. 🙂

Vad håller dig sällskap idag? Som de flesta (alla) dagar min fru… du undrar om hon är lågmäld? Jo det tycker jag nog! Kanske blir det en kortare roadtrip för oss idag, om inte sonson och svärdotter kommer på en fika då fredagar är kortdagar för dem.

Vad hjälper lite mer än du tror när du är trött? Troligen frisk luft, en promenad. Kanske jag mer tror på att sträcka ut på sängen en stund eller en extra kopp kaffe eller en biltur.

Hur är det, sa hon

19 april, 2026 — 18 kommentarer

När han hade betalt sin colaburk och var på väg att gå, lutade hon sig lite fram mot honom bakom disken och sa i en lågmäld personlig ton – Hur är det?

Han blev förvånad, kände hon igen honom? Visst, han kände igen henne, för de hade setts så här över disken förr, men det var väldigt länge sedan. Men hade de någonsin pratat med varandra, i så fall som en kund i mängden. Jo bra, sa han, du jobbar fortfarande här. Snart 50 år nu, sa hon och hon kände igen honom.

Han minns när hon som tjej i slutet av 70-talet stod i den lilla kiosken under gatan. Sedan flyttade kiosken in i järnvägsstationen och blev stor och modern med mängder av kunder. Ibland på rasterna när han inte orkade umgås med kollegorna på depån, köpte han en fototidning eller kvällstidning och satte sig i cafédelen med en fika och läste.

En stund senare påkallar en kund hennes uppmärksamhet. Ibland behövs det inte mer än att bli igenkänd, ett hej eller ett kort samtal för man skall gå lite lättare på promenaden i stan.

På skogsvägar

16 april, 2026 — 10 kommentarer

Någon hade placerat ut en snygg plaststol i skogen vilket passade bra att ta en selfie och en kort vila på. Jag blir lite konfunderad på vem som tar med sig en helt perfekt plaststol ut i skogen och varför?

Jag hade sett en liten tjärn på kartan som jag var nyfiken på. Vilken kanske mest var för att ha ett mål för en vandring i morse. Men jag såg via Google maps att det fanns en brygga ut i tjärnen mitt i skogen där inga hus fanns på nära håll, vilket lockade att kolla upp. Det är alltid lättare att ha ett nytt mål varje gång tycker jag, men det blir givetvis allt svårare om jag skall ha hemmet som utgångspunkt.

Avtryck från en båt fanns också i gungflyn, med en liten spång till platsen där båten en gång låg.

På lantmäteriets karta såg jag att sjön hette Stora Limsjön så någon tjärn var det inte.

Äggstrem butik

12 april, 2026 — 19 kommentarer

På långt håll trodde jag det var en hemmagjord busskur för väntande skolbarn. Men framme vid byggnaden stod det klart att det var en äggbutik i det nya ”swish & grab”. Det är sådant här jag gillar att upptäcka på bilresorna, roliga och smarta skapelser vid vägkanten som gör att man bara måste försöka stanna och ta en bild.

Från Hasslarp den 10/4.

Fem en fredag

10 april, 2026 — 18 kommentarer

Elisamatilda frågar årstider:

Vilken film var din favorit som barn? Kanske jag är lite för gammal för att ha en favoritfilm som barn. Men jag minns att jag såg Pongo och de 101 Dalmatinerna tillsamman med min far ca 62. Givetvis också Djungelboken då den kom ut 1967. En Ding, ding, ding värld från 1963, såg jag några år senare. Dessa fantastiska män i sina flygande maskiner från 1965 och Den stora kapplöpningen jorden runt från 1965, såg jag båda något år senare på 60-talet.

Vilken låt definierar dina tonår? Jag kan inte välja en låt då musikintresset kom in ganska tidigt i mitt liv. Men mina tonår var från 1969-75, musikintresset började tidigare och det var mycket från den tiden topplistor ex. Pop 61-62-63 med Klas Burling, Tio i Topp, Kvällstoppen med diverse programledare. Men några låtar som tar mig tillbaka är Israelits med Desmond Decker från 1968. Låtarna från Creedence LP Cosmos Factory från 1970. Candida med Tony Orlando & Dawn från 1970.

Vilken tv-serie tittade du främst på i tjugoårsåldern? Macahan (västern), De fattiga och de rika, Onedin linjen, Mupparna.

Vilken bok definierar din nutid? Tyvärr inget svar på den frågan.

Vad är något valfritt du burit med dig genom alla år? En stenålderskniv som min farfar hittade en gång i tiden troligtvis när han grävde torv. Länge var det väl också en dopmugg,

Kvinnor sedda bakifrån #7

8 april, 2026 — 13 kommentarer

En solig tidig vårdag kan man efter skolan stå och kolla på änderna i Viskan tillsammans med farmor. Hen som står och blickar mot solen i heltäckande galonoverall får göra det både vinter och sommar. För hen kallas ”lilla ute” och är en av Borås populäraste skulpturer och konstverk.