Vecka 4 – dag 17

Publicerad den av
3

Jag tog med en brun påse med hushållsavfall till det provisoriska utomhusställe som vi hållit till vid sedan detta projekt startades. Först var det en aning jobbigt att ta sig förbi staketet. Så har det inte varit sista dagarna.

Just det. Detta har det flaggats för, för någon dryg vecka sedan. Individer har slängt sina ”sopor” hos oss. Plötsligt var det inte bara de som motades. Även jag tillhörde den skaran. Eftersom jag inte ville förstöra mina fingerleder tog jag hem den bruna påsen igen efter tre tappra försök. Nåväl. Fem-sex veckor går rätt fort. Bara det inte börjar dofta för starkt i vår bostad. Kanske kan jag sätta ut dem på balkongen. Eller så väntar jag på att unga Solveig kommer hem med sina starkare nypor. 😉

Jag valde att avsluta, utan brun påse, med en tredje promenad idag. Denna gång in på närmaste villakvarteret. Vad mycket spännande som sker i deras trädgårdar. Solveig är den av oss som saknar en egen trädgård mest. Jag är nöjd med att numera betrakta och saknar inte medaljens baksida. Var sak har sin tid. Vi har många tider/platser ”inom oss”. Tänk att vi bott på tio gemensamma ställen och innan dess på flera olika platser och städer. Vi skulle kunna göra en fotobok bara om detta tema. Tanken har funnits där ganska många gånger…

Vecka 4 – dag 16

Publicerad den av
1

Nu var det två ”firmor” här igen.

Vi är ”lite rädda” för att projektet håltagning är en aning försenat. För denna ingång skulle påbörjats igår eftermiddag enligt ett schema som vi fått. Här handlar det om ”Bostadsrättstrappan” där golvet måste tas bort först av orsaken att de gamla ledningarna drogs in före husbyggandet startade och därmed dumt nog går under ett par lägenheter. Eller så har de bara bytt på trapp-ordningen. Vi har ingen koll på de andra trapporna.

Vad spännande det ska bli att se slutresultatet. Till dess håller vi tummarna för att det inte dyker upp en oväntad majsnöstorm eller tjugotvåtusen duvor bestämmer sig för att ha ett Europa-möte just på denna plätt på jorden. 😉

Vecka 4 – dag 15

Publicerad den av
2

När jag gick min morgonrunda märkte jag att det var ett nytt landskap utanför vårt bostadsområde. Annan firmabil. Ingen förbudsskylt eller något högt galler in på vår gamla parkering. Grävmaskiner m.m. befann sig någon helt annanstans. Ändå nöjde jag mig med att slänga min bruna matpåse och annat och traska vidare i vårljuset med en otroligt stark sol i ögonen på hemvägen.

Det var alltså här de skulle syssla med håltagning i vår trapp med start klockan åtta.

Det verkade stundtals vara ett riktigt slitigt jobb där det krävdes både fysik och mycket mer.

När de hade sin lunchpaus passade jag på att ta ett kort på vägen ut till det ljuvliga vårvädret. I alla fall i solen där värmen befann sig. Intressant att se hur det såg ut under luckan. Fast egentligen har jag aldrig funderat på det tidigare. 😉

Jag stannade en bit ifrån så den tuffa bilen fick företräde. På andra sidan finns de gamla fysiska spåren kvar från Regementstiden. Numera är det privata bostäder och olika firmor m.m. som huserar i lokalerna på området. Med andra ord är det inte så konstigt att vi bor på Regementsgatan.

Bilden ”luras”. En del tittare tycker kanske att det verkar trångt för ”Den lilla blå”. Egentligen ska det få plats en bil till. Det var därför jag höll så långt åt vänster som möjligt när jag parkerade bilen.

Jag såg gårdskatten när jag lyfte blicken från min omläsning av ”Onsdagsbarn” av en av mina favoritförfattare, Peter Robinson. Då befann sig katten sittande vid det gula röret. Jag blev spontan, men insåg att kameran befann sig i ett annat rum. Ändå chansade jag på en gammal spurt. Fick ut kameran ur fotoväskan, bort med linsen och ”sprintersprang” tillbaka till sovrummet. Katten höll då på att tassa bort mot den uppgrävda långa gropen för ett av sina galanta hopp. Det blev en skaplig bild. Tänk om jag haft den vigheten. Den gula kobran verkade vara avundsjuk. 😉

Vecka 3 – dag 14

Publicerad den av
3

Denna sista arbetsdag under tredje veckan såg vi inte mycket ”arbetsrörelse”. Däremot har vi senaste dagarna fått info via mail och lappar i plastbehållaren utanför vår lägenhetsdörr.

På måndag startar det upp i vår trappa klockan åtta. För nu är det dags för håltagning för att dra in de nya värme- och vattenledningarna. Vi har tur där. För när det gäller trappan bredvid kommer det att bli mer stök. Orsaken är att golvet i trappan där måste tas upp. Skälet är att de gamla ledningarna drogs in där före husbyggandet och går under ett par lägenheter.

När det kopplar på de nya ledningarna kan det uppstå avbrott på tappvattnet. Vi ska givetvis följa rådet och ta upp vatten i någon spann & kanna. Så nu vet vi lite om vad som händer under arbetsvecka fyra. Om inget börjar strula så… ”Den lilla blå” gick igår igenom besiktningen. Vore skam annars med tanke på dyr service för ett tag sedan. Tänk så bra det var på Gotland med saltfritt.

Vecka 3 – dag 13

Publicerad den av
1

Lite ändrade förutsättningar för postleverans under denna speciella period. Nu när de aldrig springer i trappor längre kan det kanske vara trevligt, helst i detta härliga vårväder.

De viktiga detaljerna innan ”det nya” sätts igång verkar vara det centrala, just nu i arbetsprocessen. Vi märkte att det var den svartaste och mörkaste natten i vår bostad sedan vi flyttade hit. Lampan som syns på sista bilden lyste inte då, som den gjort alla andra nätter. Men utomhus på dagen var det härligt.

Vecka 3 – dag 12

Publicerad den av
3

En kall och solig onsdagsmorgon. Sedan kom definitivt vårvärmen på besök. Så skönt att få se mer trivsamma ting. Undra om nästan hela gänget ”grabbar” tog paus och sökte sig till Österlens skönhet. 😉 Själv tog jag tillfället i akt och gick ut tre gånger. Ska man ändå gå ut med den bruna papperspåsen är det exempelvis lika bra att gå vidare runt kvarteren…

Totalt såg jag bara två yrkesmän denna dag, mitt i veckan. Fortfarande finns det mycket med rören att dona med. Statistik-Bosse noterade att 20 % av det planerade arbetsschemat är till ända. Tydligen har det, utanför min vetskap, upptäckts att andra slänger sopor i våra tillfälliga utomhus-tunnor. Så därför ska pengar gås till att snabbt få en grind på hjul, en kedja och ett hänglås på. Det sistnämnda ska programmeras så att bara vi kommer in. Det är mycket med det jordiska.
Nu drog just introt till kultlåten ”There must be an angel” med Eurythmics igång på min spelare. Minns utomhuskonserten på idrottsarenan i Stockholm. Härligt njutbart minne. Men aldrig skulle jag palla med att stå i sådan trängsel igen. Var sak har sin tid…

Vecka 3 – dag 11

Publicerad den av
2

Sex män kämpade med ”den svarta ormen”. Det syns såklart inte på detta fotot. Men en lång raksträcka plaströr finns till vänster. Likaså fortsätter dragandet genom en port och sedan vidare en bit till höger. Nu förflyttade sig amatörfotografen från sovrumsfönstret…

… till vår inglasade balkong. Den med skarp syn kan se att ”det svarta” slutar vid en tegelvägg. På tal om balkong. Igår fikade jag där på eftermiddagen, när solen kommit runt hörnet. Efter Solveigs hemkomst satt vi där och åt vår kvällsmat.
Efter lunch blev det en läcker cykling för mig i sol ner till havet och den asfalterade strandsträckan. Havet var mörkt blått. Tyvärr var det motvind den sträckan. Sedan cyklade jag upp bland ”stugorna”. Fina vårblommor längs de asfalterade slingrande vägarna. Mysigt att se att det fanns människor som var på plats och grejade i trädgårdarna. Väl hemma sökte jag mig till balkongen igen för att fråga…

…Delfi vad som hänt under tiden. 😉
Tänk att han snart är nitton år gammal. Vi köpte den i Kåseberga när vi var här i Ystad på semester. Det var knappt att han fick plats i vår rymliga Volvo. Sedan fick han tillbringa några år vid vår anlagda damm med fontän och guldfiskar. Platsen var Skummeslövsstrand. Det var inte Delfi som åt upp fiskarna. Däremot en landande fågel med väldigt långa ben och hals, som hann börja dinera. Hade jag varit tuffare, snabbare och mindre djurvän skulle jag vridit om halsen på hägern. Långt ifrån sant. Däremot hann jag föreviga minnet med att ta ett kort på hägern – innan jag knackade på sovrumsfönstret. När den lyfte fick jag en bild till, en något mer suddig.

Alla dessa minnen… ❤

Vecka 3 – dag 10

Publicerad den av
1

Det krävs mycket styrka, kunskap, tekniskt kunnighet och teamkänsla m.m. för ”rörläggare”. Den starke mannen var inte ensam att bära den långa svarta ibland ”ostyrliga ormen”. En trio hjälptes åt.
Grävmaskinister och deras fordon befann sig på någon helt annan plats när tredje arbetsveckan inleddes. Undrar såklart när de återkommer för att förhoppningsvis ”täppa igen” ytan över de viktiga rören.
Från min läsplats följde jag då och då vad som hände. På något vis har denna utomhusmiljö blivit vår vardag. Kanske väver den ihop gemenskap mellan grannar som fått något nytt att diskutera. Samtidigt gäller det att inte missa de årliga vårtecknen i naturen. Hade det inte blåst så förskräckligt igår hade jag fått till fina foton under min promenad i södra Ystad. Cykeln fick allt vara kvar på hemmaplan.

En gul ”låtsasorm” var ett uppiggande inslag till allt grått och svart.

Vecka 2 – dag 9

Publicerad den av
2

Det finns någons slags ”charm” i att få följa ett sådant här gigantiskt projekt på hemmaplan. Kan bli kul i framtiden att se tillbaka på hur det var när det var som mest ”rörigt.” Det sista ordet är mitt personliga ord. Förhoppningsvis har yrkesmännen full kontroll på läget.

Två arbetsveckor är i hamn. På grund av påsken blev det den första en fyradagsvecka. Enligt information som vi fått ligger arbetsfasen bra till – än så länge. Fortfarande finns det mycket ”svart” som ska placeras under jord.

Duvan ville inte vara med på bild. Eller var jag inte tillräckligt snabb där jag gick vid sidan av spåret och hade fokus på att kika mot arbetsplatsen.

Det har varit riktigt fint vårväder denna veckan. Skönt att ta cykeln och se annat trevligt i närområdet. Detta är Solveigs cykel. Min huserar numera bakom planket.

Vecka 2 – dag 8

Publicerad den av
2

De har än så länge haft flyt med aprilvädret. Solen stannar längre kvar på vår framsida. Därför blir bilderna lite suddiga från vårt sovrum.

Inga lätta bördor att flytta på. Undra hur många kilo ett ”paket” väger?

Min fantasi tycker den i mitten ser ut att växa på en tjock trädstam.

Jag njöt när jag tog den här bilden på sanden, som lagts ner lite överallt i gångarna. Ett för mig första tecken åt en riktning mot ett slut på projektet, när allt är på rätt plats. Den dagen ser vi fram emot.

Jag följde gårds-katten en stund från den kom in på det förbjudna området. (Tror bara det gäller tvåfotade). 😉 Avståndet till min position är rätt långt och har en ganska stor höjdskillnad. Ändå fick vi ögonkontakt med varandra. Jag väntade på att den skulle ta ett språng över och givetvis visste jag att skärpan inte kunde bli perfekt, när det gällde att föreviga vigheten.

Ps. Fortsättning på den privata texten i förra inlägget, om diskmaskinen.
Den andra diskmaskinen är på plats. De tog med sig den första, som inte diskade med varmvatten. Men. Det finns ett stort MEN. Den här fungerar vilket är trevligt. Men för alla tusenlappar vill man gärna ha en fräsch maskin som INTE har två REJÄLA klämskador på var sin sida. Så det blir en ny promenad över till butiken och en ny tid för en tredje leverans och hämtning av nummer två. Tredje gången gillt…?